Annons

Du är här

Festen är slut – hur blir morgondagen? Det finns möjligheter att rädda liv i framtiden. Rätt åtgärder är lösningen, och det behöver inte vara svårt, visar ny forskning.

Riktade åtgärder kan rädda liv

Publicerad11 september 2015  Text Lotta Fredholm

Bostadsbränder

En ny kartläggning visar att räddningstjänsten bara gör brandutredningar efter ett fåtal dödsbränder i bostäder. En slutsats av de utredningar som ändå görs är att det gäller att sätta in rätt åtgärder till rätt grupp – personer som inte kan utrymma har ingen glädje av brandvarnare.

Som en del i projektet Analys av brand­säkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska lösningar till stöd för nollvision har Marcus Runefors, brandingenjör och doktorand vid Institutionen för brandteknik vid Lunds universitet, gått igenom de 127 dödsbränder som skedde i bostäder under åren 2013–2014. Det visade sig då att brandutredning bara skett i 25 procent av fallen, vid 32 av bränderna.  

– Det var förvånande, jag hade förväntat mig att det snarare skulle handla om 70–80 procent, säger Marcus Runefors. 

Skillnaden är stor mellan räddningstjänsterna. Stockholms län sticker ut med bara tre procent utredda dödsbränder under perioden, medan andelen utredningar i Västra Götalands län är nästan 70 procent.

– Skillnaden kan bero på att vissa eldsjälar engagerar sig, säger Marcus Runefors.

När han slumpmässigt valde ut fem outredda fall, fick han till svar att »det saknades resurser« eller att »det inte var tillräckligt intressant«. 

– Resursbrist skulle kunna förklara även den fallande utredningsfrekvensen som syns över året, där betydligt färre fall utreds under sista kvartalet jämfört med de första. Men att det inte är intressant tycker jag är märkligt, det borde alltid finnas något att lära, säger han.

Viktiga slutsatser

Marcus Runefors forskningsområde är att undersöka barriärer, tekniska system som – om de funnits på plats – hade förhindrat dödsfall. Exempel kan vara brandvarnare eller sprinklersystem. En viktig slutsats så här långt är att det gäller att rikta rätt slags åtgärder mot rätt grupp.

– I en fjärdedel av fallen har personerna av olika anledningar inte kunnat utrymma själva, och då hjälper inte brandvarnare, utan det hade krävts ett släcksystem.

I en femtedel av fallen har personer som kunnat utrymma ändå inte gjort det. 

– Exempelvis har man försökt släcka och dött vid diskbänken, eller så har man samtalat för länge med Sos Alarm inne i det brandhärjade rummet. I något fall har personen försökt rädda sin hund, säger han.

Dessutom fanns ett antal fall där låsta dörrar gjorde att personen inte kunde komma ut.

– Det vanligaste är att man har låst nattlåset och sedan lagt nyckeln en bit bort och i några fall har personen inte hittat nyckeln när det börjar brinna utan omkommer innanför dörren, säger han.

Här är informationen en viktig faktor och så även utbildning om brandförlopp. I samband med utbildningar i grundläggande brandskydd har Marcus Runefors visat personer en bild på en 30-centimeters flamma. Många har trott att det tar omkring en kvart från en sådan härd till dess att rummet är övertänt. 

– I verkligheten går det betydligt snabbare, rummet kan vara övertänt på några minuter. Det är viktigt att känna till om man ska avgöra om man ska försöka släcka eller utrymma direkt, säger han.

Samarbete efterfrågas

En särskilt utsatt grupp är funktionsnedsatta rökare. En mobil sprinkler – ett portabelt släcksystem som aktiveras av en rökdetektor kan vara ett sätt att förhindra dödsfall, särskilt som personer i riskzonen ofta är kända av kommunen genom hemtjänsten. Marcus Runefors beskriver fall där människor avlidit på grund av en tappad cigarett, där det på golvet funnits hundratals brännmärken sedan tidigare. 

– Där hade man kunnat reagera innan dödsolyckan skett. Och det handlar inte bara om ekonomi – jag fick veta att det i en kommun där en sådan brand inträffade fanns ett tiotal mobila sprinkler som bara stod och samlade damm på ett lager. Här behövs bättre samarbete mellan räddningstjänst och kommunens socialtjänst, säger han.

Man ska inte heller överskatta förmågan hos traditionella sprinklersystem. Genomgången visar att även om alla de drabbade bostäderna hade varit utrustade med sprinkler, hade dessa bara förhindrat omkring hälften av dödsfallen.

– Vanliga sprinklersystem, som aktiveras av värmen från en brand, kan vara alltför långsamma i de fall personen är i direkt kontakt med branden, som vid brand i kläder, säger Marcus Runefors och berättar att en annan person i projektet arbetar med att ta fram snabbare sprinklersystem.

Så ska forskningen fortsätta

Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska lösningar till stöd för nollvision bedrivs gemensamt av avdelningen för brandteknik vid Lunds tekniska högskola och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, under ledning av Petra Andersson. Forskningsprojektet ska bland annat ta reda på varför genomförda insatser såsom användning av brandskyddsutrustning och informationskampanjer inte har gett önskat resultat. Projektet ska kartlägga vilka åtgärder som kan vara verkningsfulla och studera andra länders framgångsfaktorer i arbetet mot bostadsbränder. Projektet kommer att ta fram rekommendationer för nya kostnadseffektiva åtgärder som kan införas i Sverige.

Nästa steg i Marcus Runefors delstudie är att ta del av obduktionsprotokoll, eftersom uppgifter om exempelvis alkoholintag inte finns med i brandutredningen. Liksom att tillsammans med bland annat Karlstads universitet identifiera dödsbränder för att rätt åtgärder ska kunna sättas in.

 

Nummer 5—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2015.