Annons

Du är här

Det brinner oftare hos högutbildade än hos andra. Men utgången är sällan dödlig.

Bränder vanligast hos högutbildade – men andra grupper drabbas allvarligare

Publicerad11 september 2015  Text Lina Zommorodi

Bostadsbränder

Det brinner oftare hos högutbildade, men det är andra samhälls­grupper som skadas allvarligt vid bostadsbränder. Det visar en pågående studie från Centrum för personsäkerhet vid Karlstads universitet.

Ny forskning visar att risken för bränder, oavsett om någon skadats eller om räddningstjänsten varit där, inte är jämnt fördelat över befolkningen.

– Det finns en obalans i hos vem det brinner och vem som förolyckas. Vi tror att det kan handla om typen av brand och hur man hanterar branden, säger Finn Nilson, universitetslektor i riskhantering vid Karlstads universitet, som lett studien.

Risken för att det ska brinna i bostaden är högre bland de med hög utbildningsnivå liksom hos personer med barn mellan 6–12 år samt de som är födda utanför Norden. En lägre risk återfanns hos äldre och hos de som bodde i hyresrätter.

– Det var anmärkningsvärt att utbildningsnivå utan koppling till inkomst spelade roll, säger Finn Nilson, och fortsätter:

– Att det var en signifikant mindre risk för brand hos äldre och de som bor i hyresrätt var också en höjning av ögonbrynen. De tillhör annars de grupper som man brukar prata om när det gäller dödsbränder.

Tidigare forskning har visat att risken för att omkomma i bränder är högre bland äldre människor, bland män, personer med funktionsnedsättning och låginkomsttagare.

– Våra resultat visar dock att det är på grund av oförmågan att hantera bränder som risken att omkomma är högre bland dessa grupper, inte på grund av att det är vanligare med bränder.

Kunskapsluckor inom brandsäkerhet

Finn Nilson och hans grupp har studerat en enkätundersökning som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) lät göra 2008 och som gick ut till 20 000 personer. Här har det alltså varit individerna själva som fått berätta om vilka olyckor som inträffat i deras vardag, och forskningen har inte förlitat sig på insatsdatabasen, som bara visar de incidenter där räddningstjänsten varit på plats för att individen inte klarat av händelsen själv.

Eftersom resultatet visar att den grupp som det brinner mest hos inte är de som drabbas av flest dödsfall anser han att det finns anledning att tänka om kring hur vi arbetar med brandskydd.

– Forskningen visar att det finns kunskapsluckor som gör att vi behöver se över strategin ordentligt för att ta oss ner till nollvisionen.

I Sverige har brandsäkerhet och det förebyggande arbetet länge handlat om tekniska lösningar. Utan egentliga resultat. Under de senaste 20 åren har ungefär 100 personer omkommit i bostadsbränder varje år.

– Studien visar att det inte är så enkelt som att sätta upp fler brandvarnare. Vi kan inte tekniskt få bort alla bränder, utan vi måste tänka annorlunda och satsa på effektiva åtgärder. Om du inte kan hantera branden eller ta dig ut är det ett problem.

Varför det brinner oftare hos högutbildade kan studien i dag inte visa. Men Finn Nilson spekulerar i att det kan ha att göra med beteende och livsstil.

– En teori handlar om att högutbildade tänder fler levande ljus, men klarar av att släcka mindre bränder på egen hand.

Tredje gången gillt

Enkäten, som studien bygger på, är unik och nytänkande i sitt slag. Det var egentligen bara andra gången i världen en liknande enkät gjordes. Första gången var på 1990-talet i USA. En motsvarande undersökning har också gjorts i England efter det.

Samtidigt säger Finn Nilson att det här är tredje gången samma resultat har framkommit.

– Vi fick överraskande lika resultat. Varje gång har man blivit förvånad över att det brinner så ofta hos högutbildade. Tidigare har man trott att resultatet kanske berodde på ett metodfel. Men nu kan man säga att »ja, det ser ut så här« och därför måste vi börja fundera på ett annat sätt kring det förebyggande arbetet.

Eftersom inte heller svenska myndigheter tagit till sig informationen tidigare hoppas Finn Nilson att det blir tredje gången gillt.

– Vi är generellt sett dåliga i Sverige på att ta in forskning och ny kunskap i verkligheten. Vi kan bli så mycket bättre på det. Och nu har vi kommit till ett stadie där vi måste bli mer strategiska kring vårt brandskydd och jobba mer specifikt med vissa grupper.

Anmärkningsvärda resultat

Risken för bränder är störst hos högutbildade, familjer med barn mellan 6 och 12 år och hos personer födda utanför Norden. Gällande brandrisken för födda utanför Norden har det bland annat att göra med användningen av olja under matlagning, enligt en studie från Norge. Att det brinner hos familjer med barn i yngre tonåren handlar om att barn i den åldern börjar experimentera med eld, får tillgång till köket på ett annat sätt och tänder ljus själva.

Risken för bränder är lägre hos äldre och hos de som bor i hyresrätt.

Källa: Centrum för personsäkerhet, Karlstads universitet

Fyra års forskning

Studien Hos vem brinner det? ingår som ett av flera delområden i forskningsprojektet Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder som leds av Ragnar Andersson, professor i riskhantering på Karlstads universitet.

Här studerar forskare den sociala aspekten kring bostadsbränder och ser till mänsklig sårbarhet och vad som kan göras för att skydda särskilt utsatta grupper. Under fyra år kommer studien pågå och komma med resultat löpande.

I nästa steg i forskningen ska Finn Nilson och hans grupp intervjua överlevande från svåra bränder för att få en klarare bild av vad som gjorde att de överlevde. Projektet ska också studera räddningstjänstens organisation och förmåga att rädda olika grupper. De ska också studera dödsbränder för att försöka hitta liknelser och se ett mönster för att på så sätt hitta och kategorisera de farliga bränderna. Härigenom hoppas de kunna få ännu mer kunskap för att underbygga nollvisionen med vetenskapligt grundade strategier och få ner antalet dödsbränder.

Nummer 5—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2015.