Annons

Du är här

En vattenspruta räcker inte långt vid en stor brand.

Äldrevård hemma kräver individanpassat brandskydd

Publicerad11 september 2015  Text Lotta Fredholm

Bostadsbränder

I Tjörn har vice brandchef Hasse Wikberg länge arbetat för att få kommunpolitikerna att införa individ­anpassat brandskydd i biståndsbedömningen. Han anser att det är samhällets plikt gentemot äldre och ­funktionsnedsatta.

I dag finns en politisk vilja att äldre och funktionsnedsatta i möjligaste mån ska bo kvar hemma så länge det går. Många trivs utmärkt med att, med stöd från kommunens hemtjänst, få fortsätta leva i sin invanda hemmiljö, men Hasse Wikberg, vice brandchef vid räddningstjänsten på Tjörn, pekar på problemet med bristande brandskydd.

– På ett äldreboende eller annat kommunalt boende finns ett omfattande brandskydd, med exempelvis släcksy­stem, brandcellsindelning, brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten och dessutom personal dygnet runt. Allt detta saknas ju när i princip samma personer förväntas bo kvar hemma. Det är en avgrundsdjup skillnad vad gäller brandskydd, säger Hasse Wikberg.

Han pekar på att Socialtjänstlagen kräver att människor som så behöver ska få stöd av samhället och att bostaden då ska anpassas utifrån den boendes behov. Här ingår dock inte brandskydd, vilket är en stor brist. I vanliga bostäder är brandskyddet tekniskt dimensionerat under förutsättningen att de boende kan fatta egna beslut och även kunna utrymma på egen hand.

– Det är därför brandskydd måste inbegripas i den individuella biståndsbedömningen! Den som inte hör har ingen glädje ­av brandlarm. För den som inte förstår vad ljudet betyder har larmet noll och intet ­värde. Och den som både kan höra och förstå, men som inte kan förflytta sig, är ju ändå chanslös vid en brand, säger Hasse Wikberg. 

Måste erbjuda lösningar

En äldre eller funktionsnedsatt person, som bor hemma och har hemtjänst fem gånger om dagen à tio minuter, är ändå ensam 23 av dygnets 24 timmar. Han berättar en anekdot om en sängliggande äldre kvinna som avböjde hyresvärdens erbjudande om att installera brandvarnare.

– Hon sa: »Jag vill absolut inte ha en sådan. Om det börjar brinna vill jag somna in i lugn och ro – inte ligga och dö till en tjutande siren« – och jag förstår henne, säger Hasse Wikberg och fortsätter:

– Det är vår moraliska skyldighet att göra vad vi kan för att öka säkerheten för den här gruppen, men det handlar inte om att tvinga på människor något, utan om att erbjuda lösningar.

Enligt honom kommer antalet medborgare över 65 år på Tjörn att öka med uppåt 40 procent på 15–20 år, »så problemet kommer inte att bli mindre i framtiden« som han uttrycker det. 

Beräkningar visar att ungefär 90 procent av de som avlider i en brand gör det i sin bostad och av dessa är drygt hälften över 65 år. Ökad risk löper också de som är ensamma, psykiskt eller fysiskt funktionsnedsatta eller som missbrukar.

– Det är riskutsatta grupper och då kan vi inte blunda. Vi måste komma ihåg att räddningstjänstens viktigaste uppgift är att rädda liv, säger han.

Brandskydd i biståndsbedömningen

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för en nollvision vad gäller döda och allvarligt skadade i bostadsbränder. Ett viktigt led i detta vore, enligt Hasse Wikberg, att få in individanpassning av brandskydd i biståndsbedömningen. 

– Jag har lobbat för detta och hemtjänstcheferna här är med på noterna. Räddningstjänsten i Malmö har tagit fram en checklista som kan användas vid biståndsbedömning som vi har fått ta del av, säger han.

Idag fungerar det så på Tjörn att ett trygghetsteam, med representanter för hemtjänst, hemsjukvård, biståndshandläggare och kommunens fixartjänst, gör en sammantagen bedömning av den boendes behov. Här skulle just en checklista för brandskydd kunna användas.

Några åtgärder som enligt Hasse Wikberg enkelt skulle kunna sättas in för att förbättra brandskyddet hos äldre och funktionsnedsatta är att sätta upp brandvarnare, byta batterier i de som redan finns och tillhandahålla ett rökförkläde till rullstolsburna eller sängliggande rökare.

– Det gäller också att se hur personen hanterar levande ljus, och även ta hänsyn till om personen är glömsk eller på grund av ny medicinering somnar ifrån spisen. Då kanske det är dags att installera en spisvakt. Det finns en mängd enkla åtgärder att ta till. Och i de fall den boende inte kan förflytta sig och utrymma själv, kan en mobil sprinkler installeras, säger han. I dagsläget ingår dock inte brand­skyddsanpassningar i de åtgärder som omfattas av bostadsanpassningsbidrag. Hasse Wikberg beskriver hur frågan nu, efter om­fattande lobbyarbete, lyfts på kommunal nivå. 

Målet är att politikerna ska ta beslut om att ge Socialtjänsten i uppdrag att kartlägga behovet och även göra en beräkning av vilka kostnader det skulle kunna röra sig om. Vid intervjun fanns signaler om att ett sådant beslut skulle fattas i kommunfullmäktige innan sommaren, något som dock visar sig dröja till i september. 

Hasse Wikberg är dock optimistisk och tror att det går att snabbt att göra skillnad, bara ett beslut fattats.

– Det ska inte behöva ta så mycket tid att kartlägga behoven här på Tjörn. Samtliga riskutsatta är väl kända inom det kommunala systemet. Därefter får Socialtjänsten beräkna vad de önskade insatserna kan kosta, men enligt min uppfattning handlar det mer om vilja än om kostnader, säger han.

Nummer 5—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2015.