Annons

Du är här

Thomas Olsson på Brand i bostad-hembesök hos en pensionär.

Dialog och närhet ger färre bostadsbränder

Publicerad5 september 2014  Text Karin Wandrell

Bostadsbränder

Efter en brand är det viktigt att snabbt fånga upp och känna av vilka behov som finns. Det är något Räddningstjänsten Syd har blivit mycket duktiga på genom sina Brand i bostad-grupper som finns i varje distrikt.

På Station Jägersro i Malmö satsas det, liksom i övriga distrikt, mycket på förebyggande arbete. Brand i bostad-gruppen bildades 2010. Stommen består av distriktschefen Attila Jensen och tre verksamhetskoordinatorer som arbetar halvtid under dagtid med detta, men man kan säga att all operativ personal ingår, i och med de hembesök som görs på bred front kvällar och helger. Allt som har med Brand i bostad att göra, från tillsyn och utbildning till närbrandmän och brand- och säkerhetsvärdar, går genom gruppen.

– Min roll är att fånga upp behoven och försöka komma fram till en bra lösning i gruppen, säger Anders Stenkula, verksamhetskoordinator. Vi hade nyligen en del anlagda bränder på Småfolksgatan. Under en vecka var det 7–8 stycken som startade i soptunnor, bilar med mera och vissa spred sig in till bostadshusen.

Bränderna gjorde självklart de boende oroliga och därför styrdes de planerade hembesöken om till detta område istället. Ett stort informationsmöte ordnades också tillsammans med polis och stadsområdesförvaltning, där runt 60 personer dök upp. 

– Vi lät de drabbade få prata, eftersom de hade behov av detta, och svarade också på frågor. Vi genomförde även SBA (systematiskt brandskyddsarbete), pratade tillsyn och gav råd, tips och anvisningar om hur bränder kan förhindras. Det togs emot mycket positivt och det kändes att de boende behövde detta.

Just informationsmöten har visat sig vara ett väldigt framgångsrikt koncept som nästan används på rutin numera. Genom att bjuda in även andra parter kan deltagarna få svar på alla sina frågor. Anders Sten­kula menar att Brand i bostad-gruppens arbete kan liknas vid en lång kedja, där allt från information till mervärdesskapande möten och utredningar länkas ihop.

– Vi har jobbat länge med före, under och efter branden för att lära oss av olika situationer som uppstått. Skillnaden nu är att det sker mer strukturerat. Inget faller mellan stolarna, säger Attila Jensen. Allting Brand i bostad gör dokumenteras och förs in på intranätet, från hembesök till informationsträffar och skolinsatser. Först när alla åtgärder är genomförda avslutas ärendet.

Anders Stenkula menar att den ständiga uppföljningen av vad som händer i distriktet gör att det går att upptäcka illavarslande trender i tid och sätta stopp för dem.

– Vad gäller Småfolksgatan såg de som filtrerade uppgifterna att det började bli många småbränder vid skolor, något polisen, som vi samarbetar med, också hade lagt märke till. Sedan eskalerade det därifrån, men vi var beredda att stoppa det i tid. Det blev ett par rejäla brasor som skrämde upp de boende, men som helhet lyckades vi, eftersom bränderna avtog efter våra insatser.

Snabb respons

Ett annat exempel på hur Brand i bostad fungerar i praktiken är en tragisk dödsbrand, där en 5-årig flicka dog, som inträffade i Rosengård den 10 maj i år. Branden startade tidigt en lördagsmorgon och det tog 45 minuter innan räddningstjänsten fick larmet. De lyckades livrädda sju personer via balkongen och sammanlagt fördes nio stycken till sjukhus.

– Ingen larmade SOS eftersom alla trodde att någon annan hade gjort det, säger ­Attila Jensen. Jag var hemma och blev uppringd av min chef och involverade genast Brand i bostad-gruppen. Det fanns ingen dagtidspersonal på plats, men jag kallade in tre brand- och säkerhetsvärdar eftersom det fanns ett stort informationsbehov och vi vet sedan tidigare hur snedvridet det annars kan bli.

Men rykten hade redan hunnit uppstå om att räddningstjänsten var sent på plats och inte gjorde sitt bästa. Därför beslöt Attila Jensen, tillsammans med stadsdelsförvaltningen, att öppna upp informationscentret inne på området Herrgården och ha det som knutpunkt för att informera de boende.

Dagarna efter branden var brand- och säkerhetsvärdarna ute och informerade och på tisdagen hölls ett stort informationsmöte tillsammans med övriga aktörer dit ett 50-tal boende kom. 

– Eftersom kanalerna redan är upparbetade är det lätt att ta de kontakterna, säger Attila Jensen. Vi vet att det finns de som vill rikta missnöje mot oss. Det förekommer en del smutskastning på Facebook till exempel och därför måste vi vara tidigt ute och möta det på något sätt. Hade den här händelsen inträffat för 5–6 år sedan hade vi mötts av stenkastning dagen efter. Nu kan vi använda våra goda nätverk och kontakter och det är jättestor skillnad på hur vi bemöts idag.

De planerade hembesöken i området som hade planlagts till 2015 styrdes om till att ske under hösten istället och tanken är att försöka utveckla konceptet efter målgrupp och lärdomar efter dödsbranden.

– Vi kommer till exempel att lägga in betydelsen av räddningsvägar och varför det är viktigt att man inte parkerar där det är förbjudet, prata brandvarnare och hur de fungerar, att man bör ringa 112 och så vidare.

Nya grepp

Direkt efter branden gjordes också hembesök i det berörda bostadsområdet för att kontrollera hur många brandvarnare det fanns och om de fungerade. Resultatet var nedslående, endast 47 procent av hushållen hade fungerande brandvarnare i jämförelse med resten av räddningstjänstförbundet, där siffrorna ligger på 80–85 procent.

– Det är ändå en förbättring jämfört med tidigare, men nu vill vi att fastighets­ägaren ska förklara varför det ser ut så. I ett område med denna demografi och riskfaktorer och med de bränder som har varit kan man fråga sig vad som är skälig omfattning av brandskydd. Räcker det att dela ut brandvarnare eller kan vi ställa högre krav på en sådan förvaltare? säger Attila Jensen.

Ett annat grepp som prövades i efterdyningarna av branden var att nå samtliga skolbarn i årskurs 1–9. Onsdagen efter branden besökte därför instruktörer från hela Räddningstjänsten Syd skolorna i Rosengård och pratade brandvarnare och 112 och sedan avslutades mötet med en frågestund.

– I höst ska vi testa ytterligare ett nytt koncept – att arrangera så kallade home parties för kvinnor som inte kan svenska, säger Attila Jensen. Kvinnan som ordnar partyt bjuder hem 5–10 väninnor, sedan kommer vår anställde socionom i förbundet, Braem Sager, som pratar arabiska, dit med en liten gåva och talar brandskydd med utgångspunkt i dödsbranden.

– Det gäller att anpassa åtgärderna efter brandens omfattning, område etcetera och se vilka behov och resurser som krävs vid just denna händelse, säger Anders Stenkula.

Och Brand i bostad-gruppens arbete har gett resultat. Stenkastningen i Rosengård har nästan försvunnit och bränderna har ganska exakt halverats från 2009 fram till idag. Statistiken följs noga varje månad och siffrorna visar på en oerhört positiv utveckling.

Hitta riskpersoner i tid

Efter en annan tragisk dödsbrand den 30 maj i Gullviksborg där en äldre missbrukande man omkom efter sängrökning trots att han hade hemtjänst, nätansluten brandvarnare och trygghetslarm kopplat till SOS, tog Attila Jensen kontakt med sektions­chefen på hemtjänsten som ansvarade för mannen.

– Jag presenterade vår olycksundersökning för henne och frågade om det fanns andra i samma situation som löpte stor risk att starta en brand. Det visade sig att det fanns 2–3 personer där hemtjänstpersonalen hade uppmärksammat brännmärken på lakan, fåtöljer etcetera. Nu är det bestämt att vi ska göra anpassade hembesök hos dem i september.

Kontakt togs också med vård- och omsorgschefen i området för att puffa för att få utbilda all personal i checklistan Brandsäkerhet hos äldre. Där tittar man specifikt på förmåga att uppfatta en brand, förmåga att agera vid en brand och fysisk miljö och riskbeteende.

– Hon nappade på förslaget och nästa steg blir att träffa alla sektionschefer i området för att lägga upp utbildningsplanen. Vi vill försöka hitta högriskpersonerna i distriktet och söka upp dem tillsammans med hemtjänstpersonalen, säger Attila Jensen.

Anpassade hembesök

Brandmännen Anders Olsson och Thomas Olsson arbetar med anpassade hembesök i Seniorgruppen som ingår i Brand i bostad.

– När vi gör våra vanliga hembesök märker vi att de som missköter sig inte öppnar dörren. Därför är det jättebra att vi nu har kommit i kontakt med vårdpersonalen för att kunna göra anpassade hembesök. Då kanske de lyssnar mer på oss, säger Anders Olsson.

Seniorgruppen arbetar på olika sätt och har bland annat varit ute i områden där det bor många äldre. De som är intresserade kan sedan boka ett anpassat hembesök.

– Vid besöket går vi tillsammans igenom checklistan och berättar vad de behöver göra, vilket är uppskattat. Upptäcker vi risker vi inte klarar av skickar vi vidare personerna till rätt instans, vilket händer ganska ofta. Personligen tycker jag att alla som flyttar in i en lägenhet först borde genomgå en kurs i brandskydd innan de skriver på kontraktet. Sedan är det upp till den boende själv att sköta det.

Thomas Olsson jobbar i Hyllie där man har gått igenom alla boenden i kategorin 55+. Där är det verksamhetskoordinatorn Sonja Adzic som delar ut uppdragen. Eventuella behov av hjälpmedel, till exempel vid dålig hörsel, lämnas över till Sonja ­Adzic som sedan tar det vidare till rätt instans.

– Vi har också ett ganska stort studentboende som kallas Kinesiska muren i Rosengård, säger Attila Jensen. Där inträffade det en lägenhetsbrand för två år sedan. Efter detta gjorde vi hembesök, men ingen var hemma. För att nå studenterna pratade vi med fastighetsägaren som bjöd in dem till en gemensam lokal på kvällstid. Där hade vi sedan informationsträffar vid fyra tillfällen varav två på engelska för att nå fler.

Attila Jensen och Anders Stenkula tror att en av framgångsfaktorerna bakom Räddningstjänsten Syds och Brand i bostad-gruppernas arbete just är möjligheten att kunna bryta ner all information till minsta beståndsdel eftersom det gör det så tydligt var man behöver fokusera och sätta in åtgärder.

– Det gör också att medborgarna upptäcker att vi bryr oss om vad som sker i deras områden och den psykologiska faktorn är jätteviktig, säger Anders Stenkula. Vi är som ett gummiband som studsar fram och tillbaka men aldrig tappar greppet!

»Vid besöket går vi tillsammans igenom check­listan och berättar vad de behöver göra, vilket är upp­skattat.«

Nummer 5—2014

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2014.