Annons

Du är här

Röst i realtid ger resultat

Publicerad11 april 2014  Text Karin Aase

Larm och utrymning

Utformningen av ett talat utrymningsmeddelande kan påverka både känslan av allvar men även hastigheten på utrymningen. Det berättade Joachim Holmström och Erik Sävmark under brandlarms­dagen den 8 april där de redogjorde för resultaten från sitt examens­arbete från Lunds Tekniska Högskola.

Det var i januari 2013 som Joachim Holmström och Erik Sävmark la fram sitt examensarbete Talat utrymningsmeddelande – optimerad utformning utifrån fullskaleförsök vid institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola.

– Tyvärr finns det idag väldigt lite forskning på det här området, konstaterar Joachim Holmström.

Några studier har tittat på skillnaden i utfall mellan akustiska larmdon och talat meddelande, men vi ville snarare se hur meddelandets utformning påverkade människors uppfattning av situationen.

En anledning till att det saknas kunskap inom området är svårigheten att göra fullskaleförsök. Enda sättet att få tillstånd att göra försök på människor i ett sådant här sammanhang är att först berätta för dem att de ska ingå i en studie.

– Men berättar du om experimentet för deltagarna i förväg så försvinner överraskningsmomentet och då har du inga tillförlitliga resultat, säger Joachim Holmström.

Examensarbeten däremot klassas inte som forskning på avancerad nivå, och då ställs inte heller samma krav vilket gjorde det möjligt för Joachim Holmström och Erik Sävmark att utföra fullskaleförsök. De valde att förlägga försöken till biografer och tog kontakt med SF Bio i Lund och Helsingborg som båda var väldigt positiva, både till att upplåta sina lokaler och att ge deltagarna en liten kompensation i efterhand.

– Biograferna såg det här som utvecklande för deras egen verksamhet i och med att de fick möjlighet att träna utrymning av lokalerna, berättar Joachim Holmström.

Fyra olika meddelanden

Efter den sista reklamfilmen aktiverades utrymningslarmet som bestod av en akustisk larmsignal, följt av en paus på några sekunder innan det talade meddelandet på svenska. Därefter kom ytterligare en paus, en akustisk larmsignal och så meddelandet igen, den här gången på engelska. Detta upprepades tills samtliga personer hade fattat beslut om att utrymma lokalen.

För att undersöka hur meddelandets utformning påverkade hur lång tid utrymningen tog användes fyra olika meddelanden som alla testades vid olika tillfällen. På så sätt hoppades Joachim Holmström och Erik Sävmark att kunna fastställa vilket meddelande som gav bäst effekt. Deltagarna blev även ombedda att efter försöket svara på en enkät om sina upplevelser, vilka känslor de upplevde och hur de uppfattade situationen.

Den första hypotesen som testades i examensarbetet var att deltagarnas tolkning av situationen skulle påverkas om det talade meddelandet innehöll information om brandens placering. Därför valde man att i ett av meddelandena ange att branden hade brutit ut på en viss fiktiv plats i byggnaden. Resultatet blev, aningens förvånande, att den här informationen snarare ökade förberedelsetiden och reducerade associationen till verklig brand.

– Biobesökare är i en situation där de inte är vana vid eller hittar i byggnaden, och vi tolkar resultaten som att en platsangivelse som besökarna inte kan associera till snarare skapar förvirring än fokusering, förklarar Joachim Holmström. Istället för att reagera direkt satt de kvar och funderade något längre.

Prat i realtid effektivt

Vad som däremot gav resultat i form av förkortad förberedelsetid var de fall där meddelandets utformning gav känslan av att det lästes upp i realtid. I det här fallet innebar det till exempel en något sämre ljudkvalitet med vissa inslag av brus, samt en något snabbare uppläsningshastighet. Men det var inte bara känslan av realtid som påverkade hastigheten.

– Generellt kunde vi se att det var positivt om meddelandet fick besökarna att associera till riktig brand, för då lämnade de byggnaden snabbare. Ingen vill vara kvar om de tror att de befinner sig i fara.

Det undersökningen också, något överraskande, visade var att utformningen av meddelandet generellt hade relativt liten inverkan på förberedelsetiden.

– Det skilde som mest några sekunder, vilket kan vara väldigt viktigt vid en verklig brand, men några större skillnader än så i utrymningshastighet kunde vi inte visa i försöken.

En annan hypotes som också testades var om människor avbryter sin förflyttning mot utgångarna om larmet slutar att ljuda under utrymningsförloppet.

– I vissa av våra försök stängde vi av larmet när deltagarna redan hade rest sig och påbörjat sin förflyttning, berättar Joachim Holmström. Det vi kunde se då var att en viss tveksamhet infann sig, men inte så mycket att de stannade upp och satte sig igen utan de fortsatte att gå till utrymningsvägarna och ut ur lokalen. Om personen har bestämt sig för att röra på sig, och dessutom ser att andra personer också är under förflyttning, då fullföljer hen det. Man gör det man har som första tanke.

Nummer 3—2014

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2014.