Annons

Du är här

Ansvaret när det gäller brandsäkerhet i ordinärt boende ligger hos den enskilde. Det finns dock en uppsjö åtgärder som kommunen kan vidta för att höja säkerheten hos riskgrupper, som till exempel äldre.

Riskgrupper säkras med samarbete

Publicerad6 september 2013  Text Lena Gylfe

Bostadsbränder

I ett större samarbete med räddningstjänsten genomför allt fler kommuner individuell bostadsanpassning för personer som bedöms vara särskilt utsatta för och vid brand.

Patrik Perbeck är enhetschef för brandskyddsfrågor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ordförande i den nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor som bildades 2010. Gruppen består av representanter från MSB, Socialstyrelsen, Örebro kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Linköpings kommun, Räddningstjänsten Syd och Brandskyddsföreningen Sverige.

– Vi såg ett behov av att underlätta för kommunerna i deras arbete med att hitta riskutsatta personer för att kunna erbjuda bättre brandskydd. Tidigare har inställningen varit att allt som rör brandskyddsfrågor ska räddningstjänsten ta hand om, men det är inte de som träffar de här personerna dagligdags, säger Patrik Perbeck.

I den vägledning som utarbetats ges exempel på vilka aktörer som skulle kunna vara aktiva i arbetet med att identifiera riskutsatta personer; det kan bland annat vara hemtjänstpersonal, fixartjänster, personliga assistenter och arbetsterapeuter som möter dem i deras bostad. Vägledningen nämner även fastighetsägare som samverkansaktör i frågor om ansvar och kostnader, något som kan regleras i hyreskontrakt.

Äldre människor samt personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning i särskilt eller ordinärt boende tillhör ofta riskbilden. Även alkohol, mediciner och droger innebär en riskfaktor.

Patrik Perbeck menar att det ibland visat sig vara svårt att komma igång med identifieringsarbetet, bland annat med hur man ska byta erfarenheter över förvaltningsgränserna. Vägledningen vänder sig främst till förtroendevalda, beslutsfattare samt handläggare och utförare av hemvård i kommunerna, liksom till kommunens egna verksamheter och privata aktörer som driver verksamhet på kommunens uppdrag.

– För att skapa ett systematiskt säkerhetsarbete handlar det om att förankra detta hos enhetschefer för kommunala förvaltningar och privata verksamheter.

Nyfikenhet och samverkan

Den nationella samverkansgruppen poängterar att det stöd – råd och förstärkning av brandskyddet – som kommunen har möjlighet att ge den enskilde i ordinärt boende, är ett erbjudande baserat på acceptans och delaktighet, vilket betyder att kommunen inte kan vidta åtgärder i någons bostad utan direkt lagstöd. Ansvaret när det gäller brandsäkerhet i ordinärt boende ligger hos den enskilde.

– Man kan alltid erbjuda brukaren en riskinventering, men allt arbete ska bygga på respekt för brukarens självbestämmande. Utgångspunkten är att brukaren har ansvar för sin person, sina ägodelar och för säkerhetsfrågor. I den mån hen inte själv kan tillvarata sina intressen bör anhöriga eller en legal företrädare kontaktas. Det viktiga är att väcka frågan och inte bara iaktta ett problem och lämna det därhän, säger Gunnel Torstensson, utredare på Socialstyrelsen.

Som i så många andra frågor handlar det om förbättrad kunskap och samverkan.

– Ju mer omsorgspersonal vet om hur man kan förebygga bränder i bostäder, desto större är möjligheten att de kan förmedla det till sina brukare. Att hitta ändamålsenliga former för samverkan mellan berörda aktörer kan också vara en framkomlig väg. Via gemensamma forum kan vi lära av varandra och dela med oss av olika lösningar. Det behövs en större nyfikenhet på särskild kunskap som andra aktörer besitter.

Ett steg att utreda hur brandsäkerheten kan ökas är att se över lagen om bostadsanpassningsbidrag. Boverket har fått i uppdrag att bland annat undersöka om mobila sprinkleranläggningar kan omfattas av lagstiftningen och om fastighetsägare skulle kunna ansöka om bostadsanpassningsbidrag.

– Nu avvaktar vi vad Boverket kommer att redovisa i frågan i december 2014.

Utmaning för kommunerna

Södertörns brandförsvarsförbund arbetar sedan 2011 med individanpassat brandskydd. Förbundet har gjort undersökningar och skapat informationsmaterial, både tryckt och via webben, om brandskyddsutrustning lämplig för olika målgrupper:

– Syftet är att få våra medlemskommuner att också arbeta med den här frågan eftersom vi själva inte har resurserna att söka upp riskutsatta individer, vi kommer ju dit när det redan har brunnit. Vad vi gör är att ge kommunerna det underlag de behöver för att kunna bedöma brandrisker i hemmet och veta vad de ska göra åt dem, förklarar Mats Sundbom, brandingenjör.

Förbundet förser kommunerna med bland annat en checklista där de vanligaste brandorsakerna är listade: levande ljus, spisrelaterade bränder, rökning, värmeöverföring och elektrisk utrustning.

– Vi visar hur sådana här bränder kan förebyggas, till exempel genom att sitta vid ett bord när man röker och ha ett glas vatten intill, undvika att röka i sängen, alternativt använda sängkläder som är brandsäkra. Att installera spisvakt är en åtgärd, men det kan också vara så enkla saker som att hålla spisen ren från brännbart material genom att plocka undan tidningspapper, skärbräde och grytunderlägg. Ett annat råd är att rengöra spisfläkten.

Mats Sundbom anser att frågan om individanpassat brandskydd är mycket viktig för kommunerna, hela samhället, med tanke på den politiska ambitionen att människor i allt högre ålder ska kunna bo kvar i sina egna bostäder.

– Idag kan de få hjälp med matlagning, tvätt och städning när kroppsfunktionerna börjar svikta. Däremot glöms brandskyddsbiten bort, den är ofta på samma nivå som tidigare.

Södertörns brandförsvarsförbund har köpt in tio mobila sprinkler som de via kommunerna lånar ut till boende.

– Egentligen har vi utrymme för många fler tekniska lösningar för att förebygga bränder. Innovationerna finns, och jag tror att det skulle kunna skapas en större marknad för detta om kommunerna antog utmaningen att arbeta vidare med frågan, gärna mer samordnat. Det brinner ju av samma anledning hos människor i Ystad som i Kiruna!

I Uppsala kommun, kontoret för hälsa, vård och omsorg, pågick ett projekt, tillsammans med Uppsala brandförsvar, under ledning av Liza Larsén Ogden mellan mars 2011 och mars 2012 för att uppnå individanpassat brandskydd.

– Vi kom fram till att samtliga interna och externa aktörer i Uppsala kommun som utför någon form av hemtjänst måste göra en riskinventering hos kund. Under projekttiden erbjöd därför Uppsala brandförsvar gratis utbildning för alla kommunala och privata aktörer, som lärde sig uppmärksamma riskerna enligt en checklista, förklarar Liza Larsén Ogden.

Årlig riskinventering

Riskinventeringen har nu blivit en årlig rutin som kontrolleras varje halvår genom en enkät där utförarna inom hemtjänsten måste ange hur många checklistor som fyllts i. Kravet om ny ifylld lista årligen är för att se om den boendes behov har förändrats.

Förutom kontrollen ingår att vara ständigt uppmärksam; notera brännmärken på golven, ha koll på lampor, ta bort dukar och ljus från tv-apparater och se till att brandvarnare är på plats och fungerar.

I arbetet kring individanpassat brandskydd finns en remissgrupp, med personal från kontoret för hälsa, vård och omsorg och Uppsala brandförsvar. Deras uppgift är att vara behjälpliga i mer svårbedömda fall.

– Det kan handla om att hitta lösningar för personer som av olika anledningar inte kan utrymma själva, exempelvis att installera en mobil sprinkler, säger Göran Carlsson, chef Förebyggandeavdelningen Uppsala brandförsvar.

– De flesta boende har bemött vår satsning mycket väl. Vissa svårigheter kan förekomma när det gäller att få underskrift för att sätta upp en mobil sprinkler hos dementa människor eller att övertyga personer med psykisk problematik att sprinklern inte är en kamera. Därför lägger vi ett stort ansvar på utförarpersonalen att bemöta kunderna på olika sätt och vara idérika för att öka brandsäkerheten i de olika hemmen, säger Liza Larsén Ogden.

Hon tycker att det är bra att brandskyddsfrågor får ett större fokus inom kommunen.

– Det är roligt att se att utvecklingen går framåt!

Två typer av hjälpstöd

Bostadsanpassningsbidrag – beviljas av kommunen om de bedömer att anpassningen, som är en fast del av hemmet eller hemmets inredning, är nödvändig för att personen ska kunna bo kvar och klara av vardagslivet i sin bostad. Exempel på anpassning är spisvakt.

Hjälpmedel från landstinget – ett redskap eller en tjänst som behövs för att man ska kunna fungera i hemmet och närmiljön, klara sina grundläggande personliga behov eller sköta vardagliga rutiner hemma. Hjälpmedlet behöver inte vara en fast del av hemmet eller hemmets inredning. Exempel på hjälpmedel är vibratorer kopplade till brandvarnare för människor med nedsatt hörsel.

Källa: Södertörns brandförsvarsförbund

Nummer 5—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2013.