Annons

Du är här

Inga-Lill och Torgny Randin har haft sitt hobbyrum sedan 1970-talet. Nu har det framkommit att rummet strider mot brand- och byggregler och de kan tvingas bygga om såväl vindsrummet som takfönstret.

Brandhotet i radhusidyllen

Publicerad6 september 2013  Text Lina Broström

Bostadsbränder

En fejd har tagit fyr i Uddared. Här har radhus­ägare inrett sina vindar sedan början av 70-talet. Kommunen har nu insett att beviljade bygglov strider mot lagar och regler och kräver att de boende gör kostsamma förändringar.

Tre mil utanför Göteborg ligger området Uddared. Här i Floda i Lerums kommun trängs villor med radhuslängor. Det är just radhuslängorna som har blivit ett hett ämne under det senaste året.

Brister i inredda vindar som går tillbaka ändå till byggåren i början av 1970-talet har nämligen kommit under kommunens lupp.

De flesta av tvåplansradhusen har inredda vindar som kan innebära stor brandfara och som bryter mot gällande detaljplan – trots att bygglov har beviljats. Nu finns ingen riktig förklaring till hur det gick till.

– Jag tror att det handlar om en kommunikationsmiss, där det inte har varit så många protokoll och då har båda parter tolkat på olika sätt. Då har det blivit fel, säger Douglas Thisell, ordförande i miljö- och byggnadsnämnden i Lerums kommun.

En slump

Allt uppdagades av en slump när en av de boende i slutet av 2012 kontaktade Stadsbyggnadskontoret i Lerum för att få bygglov för att inreda sin vind. Men han nekades och påpekade då att han var en av de sista i området som hade en oinredd vind.

Stadsbyggnadskontoret i Lerum ringde då Räddningstjänsten för att få hjälp med att undersöka vindarna.

– Vi förstod snabbt att det rörde sig om väldigt många vindar, säger Erik Grunnesjö, brandingenjör på Räddningstjänsten Storgöteborg.

Totalt skulle det visa sig att de allra flesta av de 72 tvåplansradhusen hade inredda vindar.

Sedan 70-talet har nämligen flera radhusägare fått beviljat av kommunen att inreda sina vindar för att använda som hobby- eller lekrum och sätta in takfönster.

Huskropparna består av åtta radhus per länga. När husen byggdes var varje enskilt tvåvåningshus en brandcell och samtliga vindar ingick i en brandcell. Det ska säkerställa att det tar 60 minuter för en brand att spridas från hus till hus.

Vid ombyggnationerna har dock bara vindarnas väggar klätts in i gips som inte går ända ner till bjälklaget, vilket gör att reglarna ligger fria och därmed inte står emot brand. Då många har satt in permanenta öppna trappor istället för den ursprungliga vindsluckan har brandcellen brutits. Det möjliggör för en eventuell brand att spridas mellan husen under ett snabbt förlopp. Ytterligare en aspekt är att vindsvåningarna saknar godkända utrymningsvägar från hustaken då utförda takfönster inte är godkända utrymningsvägar och taken både saknar landgångar och stegar ner.

– Vi är oroliga för det här. Det är en stor risk att de boende använder vinden som det är nu. Det räcker att något händer hos en granne sju hus bort så påverkas alla i längan. Vi måste säkerställa att folk är trygga där de bor, säger Erik Grunnesjö.

Förvånade fastighetsägare

Inga-Lill och Torgny Randin har bott i sitt radhus på Lingonvägen sedan det byggdes. De är förvånade över att deras vind har blivit ett problem 40 år efter att deras bygglov beviljats.

– Det är väldigt konstigt, säger båda två.

1972 ansökte de om bygglov för att sätta in takfönster, med syfte att använda vinden som hobbyrum. Redan året innan hade en granne fått bygglov beviljat just för inredning av vind och insättning av fönster.

Direkt efter att parets ansökan beviljats startade ombyggnationen. En permanent trappa leder än idag upp till tv-rummet på tredje våningen. Här har familjen under alla år suttit och tittat på film och umgåtts.

1999 ansökte paret om att också få bygga en takkupa. Men de fick avslag, då det skulle strida mot detaljplanen. Då bestred de avslaget till Länsstyrelsen och därefter Länsrätten.

– Representanter från kommunen och länsrätten var här, och det var ingen som sa något om trappan eller vinden, säger Inga-Lill Randin.

I domen skriver Länsrätten att avslaget kvarstår, med hänvisning till detaljplanen. Där står också ett anförande från byggnadsnämnden om att de inte hade för avsikt att beivra de inredda vindarna.

Ny detaljplan på gång

Men nu har frågan alltså aktualiserats och kommunen arbetar aktivt med att ta fram förslag på nya detaljplaner. De nya planerna ska tillåta inredda vindar genom att kräva utrymningsvägar och att brandcellen återskapas.

– Detaljplanförändringen är tänkt att kunna rätta kartan efter verkligheten. Att vi ger de boende möjlighet att ha inredda vindar på det här viset, säger Douglas Thisell.

Förhoppningen är att arbetet med de nya detaljplanerna ska vara klart under hösten. Därefter kommer förslagen att visas offentligt och det ges möjlighet att komma med eventuella yttranden och bestrida förslaget.

– Överklagande kan ta flera år. Det räcker med att en överklagar varje beslut, tills att det går till högsta instans, säger han.

Kommer inga klagomål räknar kommunen med att planen ska vinna laga kraft vid årsskiftet. Därefter måste varje fastighetsägare ansöka om bygglov utifrån de nya planreglerna.

Vid ombyggnationen kommer man, förutom att behöva sätta in nya takkupor och utrymningsvägar på taket, också att behöva ta hänsyn till brandregler och alltså göra förändringar ändå ner till husens bjälklag.

– Eftersom de boende redan har inrett sina vindar måste de bryta upp golv och tak för att täta hela vägen för att återställa brandcellen, och det blir nog inte så populärt, säger Jarmo Hämäläinen, byggnadsinspektör på samhällsbyggnadskontoret i Lerums kommun.

För att verifiera att arbetet görs på rätt sätt kan det bli aktuellt att kontrollanter löpande måste granska ombyggnationen inifrån och ut.

Alternativen för de boende blir att utföra samtliga åtgärder eller återställa till originalskick.

– Att ge bygglov och sedan komma efter 40 år, då får man vara smidig, mötas och jämka lite. De kan inte komma nu och säga att vi ska riva upp golvet och sätta in gipsskivor, säger Inga-Lill Randin och får medhåll från sin man.

– Jag skulle definitivt överklaga om det blir krav på stora förändringar. Jag tycker absolut att kommunen också ska ta ansvar, även om det inte är samma personer som arbetar nu som då, säger Torgny Randin.

Ifrågasatt ansvar

Ansvarsfrågan tillfaller byggherren, i det här fallet fastighetsägaren, i sådana här frågor.

– Det är alltid fastighetsägaren som har det yttersta ansvaret att bygga på ett säkert sätt och följa lagar och regler, säger Lerny Hermansson, bygglovschef på samhällsbyggnadskontoret i Lerums kommun, och fortsätter:

– Byggregler och brandskyddskrav ska alltid uppfyllas, men istället har man gjort efter bästa förstånd och ibland har det då inte gått så bra.

Men i och med att bygglov är utfärdat, trots att det skulle varit otillåtet, kompliceras ärendet. Och kommunen kan som tillsynsmyndighet riskera att räknas som medansvariga, då de godkänt bygglov och inte utfört tillsyn.

– Kommunen har ansvaret för tillsynen enligt plan- och bygglagen, men detta har uppenbarligen gått dem förbi, säger Erik Grunnesjö.

Lerny Hermansson är medveten om problemet.

– Tidigare gjordes tillsynsärenden i mån av tid, men sedan lagen skärptes 2011 har vi avsett resurser till detta, säger han.

Räddningstjänsten har heller ingen tradition av att titta på privatbostäder.

– Det är bara på senare år som vi överhuvudtaget har börjat titta på privatbostäder, men då främst flerfamiljshus. Traditionellt har vi bara gjort tillsyn på restauranger, allmänna lokaler och i industrier, säger han.

Fler riskområden

Trots att beslut för framtiden inte är taget har det ändå lett till positiva förändringar.

– Ägarna har blivit mer medvetna och köpt brandsläckare liksom fler och kommunicerande brandvarnare. Det har blivit en väckarklocka för dem också, säger Jarmo Hämäläinen.

Radhusen i Uddared är dock inget unikum. Faktum är att det redan skett flera bränder i liknande radhuslängor som har fått förödande effekter.

– Det finns många sådana här områden i Sverige. Det här problemet finns troligtvis därför på fler platser. Bara i Göteborg finns många radhus som är byggda på 60- och 70-talet. Så arbetet har precis börjat, säger Erik.

– Bränder i radhuslängor leder ofta till svåra insatser eftersom det är svårt att hindra brandspridning. Därför hoppas jag att fler kommuner och fastighetsägare är mer vaksamma, säger Erik Grunnesjö.

Nu ska Lerums kommun se över beståndet för att undersöka om det finns fler riskområden.

– Det har blivit en snöboll som börjat rulla, tack vare det här ärendet, säger Jarmo Hämäläinen.

Fotnot: Samtliga vindar i det aktuella Uddareds­området har inte fått skriftligt bygglov. Vissa av de boende har enligt egen utsago fått det muntligt, medan en stor andel har inrett sina vindar sedan grannen har fått bygglov.

»De kan inte komma nu och säga att vi ska riva upp golvet och sätta in gipsskivor.«

Nummer 5—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2013.