Annons

Du är här

Svensken tror på individen

Publicerad17 maj 2013  Text Karin Wandrell

Brandkonferensen

Frihet och jämlikhet är viktigt för svenskarna och det är en princip som går att spåra långt tillbaka i tiden. I det ena fria valet efter det andra har vi byggt upp ett samhälle där den gemensamma staten är ett redskap för individen att maximera sitt oberoende.

Professorn och historikern Lars Trägårdh är efter många år i USA nu knuten till Ersta Sköndal Högskola. Där arbetar han bland annat med ett eget projekt där han analyserar stat/civilsamhälle.

– Det finns två huvudspår inom min forskning. Det ena är den svenska statsindividualismen och den svenska teorin om kärlek som genomsyrar boken »Är svensken människa?« som jag skrev tillsammans med Henrik Berggren. Det andra rör civilsamhället där såväl föreningsvärlden som frivillighet mer brett sett ingår. Man behöver inte vara med i en förening för att vara en engagerad medborgare och som individ bidra med olika insatser.

Lars Trägårdh menar att det finns en form av spänningsförhållande mellan dessa båda synsätt. Den ena idén, om de centrala allianserna staten och individen, har frigjort individen från beroenderelationer inom till exempel familjen. Samtidigt finns det en väldigt hög grad av anhörigengagemang i Sverige just för att vi kan välja att göra frivilliga insatser.

– I Sverige är risken med att engagera sig mycket lägre eftersom ditt liv inte kommer att domineras av detta. Du försätter dig inte i en relation där dina gamla föräldrar blir helt beroende av dig med allt vad det innebär, jämfört med i till exempel USA där du riskerar att bli fullkomligt uppslukad. Den högre risken där gör paradoxalt nog att chansen att helt undvika att engagera sig blir mycket större.

Den stora skillnaden mellan USA och Sverige är just de många sociala aktiviteter som ersätter det vi kallar för välfärd. USA har en 100-årig tradition av skattesubventionerad filantropi. Runt 2–3 procent av BNP varje år utgörs av donationer, men de stora summorna till välgörenhet innebär samtidigt att skatteintäkterna minskar, vilket kostar den amerikanska statskassan många miljarder kronor årligen.

– I Sverige är det ideella engagemanget baserat på principerna om lika oberoende individer. Här betonas medlemskap och demokrati enligt den gamla folkrörelsemodellen och den klassiska föreningen är inte en hierarkisk organisation. I USA handlar det snarare om vinstdrivande företag, stiftelser och religiösa samfund som arbetar mer patriarkaliskt. Det är mer »top-down« än »bottom-up«.

Viktiga reformer

Det svenska sociala kontraktet är inte bara ett skyddsnät utan en investering i alla individer menar Lars Trägårdh. De stora reformer som framför allt har skapat förutsättningar för detta är införandet av särbeskattning 1970, som fullständigt revolutionerade förutsättningarna för kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden, och möjligheten till förskola för alla barn oavsett social ställning i samhället.

– Det finns även andra viktiga lagstiftningar i samma anda, till exempel den att frångå principen att vuxna barn har ett juridiskt ekonomiskt ansvar för sina äldre. Det gjorde att de gamla fick en direktrelation till staten som tog över ansvaret. Frågar du äldre vilket de föredrar – att vara beroende av sina barn eller den offentliga omsorgen – är det väldigt tydligt att man föredrar det sistnämnda. Det betyder inte att man inte vill träffa sina barn utan att man vill att relationen ska vara baserad på frivillighet och inte beroende.

Lars Trägårdh tar upp ett annat exempel. När han själv som ung åkte till USA för att plugga på college upptäckte han att förutsättningarna för att få studielån såg olika ut i de båda länderna. I USA var det en självklarhet att visa upp både sin egen och sina föräldrars inkomster innan ett lån kunde beviljas.

– Jag blev ganska förvånad för så var det inte här. Det var ju en av Olof Palmes första reformer, att studielån och -stöd enbart skulle utgå från den egna ekonomin vilket återigen visar att ingen, i detta fall föräldrarna, ska kunna diktera vad barnen ska plugga eller inte.

Samma princip återkommer lite varstans i det svenska samhället och skapar en förutsättning för investeringar. Det är inte bara ett skyddsnät som kickar in vid sjukdom eller arbetslöshet utan det handlar om att skapa resurser som gör att alla kan fungera i det ganska moderna marknadssamhälle som Sverige är.

– Vi har aldrig varit ett socialistiskt land där man har gjort djupa ingrepp i det fria näringslivet utan är väldigt mycket ett framgångsrikt marknadssamhälle, menar Lars Trägårdh.

Moralisk logik

Den moraliska logiken, både i svenskt föreningsliv och i familjen, är väldigt likt samhällskontraktet i stort. Den svenska familjen har blivit en slags frivilligförening där idealet är en man och kvinna som båda tjänar pengar och ytterst sett är oberoende av andra och varandra.

– Det frivilliga engagemanget är något som genomsyrar samhället på alla nivåer. Den svenska teorin om kärlek säger att det inte går att lita på en relation som inte är baserad på jämlikhet, självständighet och egen fri vilja. Den gemensamma staten är ett redskap för att maximera detta oberoende och där har frivilligrörelserna och det frivilliga engagemanget spelat en väldigt stor roll.

Skillnad mellan länderna

Om Sverige är en centralallians av staten och individen är det i princip tvärtom i USA där staten nästan alltid ses som ett hot. Lars Trägårdh menar att den typen av individualism snarare definieras av viljan att hålla staten på avstånd och inte se den som allierad. I ett mer närliggande land som Tyskland är det snarare så att mycket av välfärdspolitiken slussas via familjen och civilsamhället vilket gör individen väldigt svag sett ur svensk och amerikansk bemärkelse.

– En annan aspekt är hur hög den sociala tilliten är i de nordiska länderna jämfört med resten av världen. Vi litar både på varandra och har stort förtroende för gemensamma institutioner vilket leder till en låg grad av korruption.

Den negativa sidan av detta är att tilliten kan uppfattas som en form av naivitet och godtrogenhet vilket gör oss väldigt sårbara om vi litar på fel företag, politiker eller regering.

– Statsindividualismen har definitionsmässigt befriat oss från beroendet av andra människor men å andra sidan gör den oss beroende av en fungerande stat, säger Lars Trägårdh. Så visst finns det avigsidor, till exempel när det gäller individuella rättighetstraditioner som man är mycket stolt över i USA, men som är mycket svagare här. Vi har en tendens att hela tiden ta ett systemperspektiv istället för ett individperspektiv, samtidigt som vi är individualister i bemärkelsen oberoende, men inte när det gäller rättigheter. Det är bra att jämföra Sverige och USA eftersom det finns individuella traditioner i båda länderna även om de utgår från olika premisser.

»Den svenska teorin om kärlek säger att det inte går att lita på en relation som inte är baserad på jämlikhet, självständighet och egen fri vilja.«

Nummer 4—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2013.