Annons

Du är här

Det ska vara lätt att göra rätt

Publicerad12 april 2013  Text Lotta Fredholm

Teknik och byggnad

Att brandskydda ett medicinskt laboratorium är en utmaning. Detta ställs till sin spets när brandskyddet för Karolinska institutets nya labb planeras.

Vid Solnavägen, på Karolinska institutets område i Stockholm, kommer med tiden en mäktig byggnad att resa sig, det nya biomedicinska laboratoriet. Elva våningar, varav nio ovan jord, kommer på 80 000 kvadratmeter att rymma 1 700 personer. Byggnaden ska stå klar år 2018 och nu pågår planeringen för hur byggnaden ska brandskyddas på bästa vis.

– Ett laboratorium för experimentell medicinsk forskning innebär många utmaningar där brandskyddet är absolut viktigast, säger Mats Lilja, projektledare, Fastighetsavdelningen vid Karolinska institutet.

En del består av det fysiska brandskyddet, med fungerande släcknings- och utrymnings­system. Den andra, lika viktiga delen, är fungerande rutiner, för att komma åt de mänskliga aspekterna.

– Vår arkitekt uttryckte det som att »det ska vara lätt att göra rätt«. Det är viktigt att de som arbetar i byggnaden ges möjlighet att enkelt hantera exempelvis brandfarlig vara på ett säkert vis, säger Ulrika Haraldsson, säkerhetssamordnare vid Karolinska institutet.

Fyra huskroppar

Byggnaden kommer att bestå av fyra separata huskroppar, med en gemensam ljusgård i mitten. Från vart och ett av husen kommer det att finnas utrymningstrappor som är brandsäkra. Det gör att personer med funktionshinder har möjlighet att vänta där och via larm kommunicera med räddningstjänsten.

– Det går även att placera räddnings­bårar där så att de kan få hjälp att ta sig ner för trapporna, men det är ännu inte bestämt, säger Ulrika Haraldsson.

Byggnadens placering gör att räddningstjänsten får insatsvägar både via Solnavägen och bakom huset. I två diagonala hörn av byggnaden kommer centralapparater att placeras där räddningstjänsten kan se vilket larm som löst ut.

Till största delen kommer huset att vara sprinklat. Men det finns undantag. Ett är säkerhetslaboratoriet på översta planet, en lokal på 200 kvadratmeter där forskning med potentiellt hälsofarliga mikroorganismer kommer att bedrivas.

– Här vill man inte att materialet spolas ut med sprinklervattnet. Istället funderar vi på att använda högtrycksdimma, sänkt syrehalt eller kanske handsläckare i dessa lokaler, eftersom de inte är så stora, säger Mats Lilja.

På varje plan finns också kopplingsrum för datorer. Även här vill man undvika sprinkler och tittar därför på andra alternativ. En möjlighet är att använda sänkt syrehalt, eller brandskyddande gas, men detta återstår att ta beslut om. Även husets datorhall, som ligger i en egen brandcell, kommer att få ett eget släcksystem.

– Det kan även göras sprinklerundantag i vissa rum där extremt dyr apparatur kommer att stå placerad, som till exempel magnetröntgenkameror eller dyra mikroskop, säger Mats Lilja.

Krävs bra rutiner

Gaserna koldioxid och kvävgas används flitigt av forskarna och därför kommer tankar för dessa gaser att placeras utanför byggnaden. I själva laboratorierna kommer bara mindre mängder gas lagras och då i speciella gaskabinett som står emot brand under 90 minuter. Om sprinklersystemet av någon anledning inte skulle fungera riskerar de upphettade gasflaskorna annars att sprängas likt bomber.

Det är viktigt att rutinerna för att upprätthålla ett bra brandskydd inte är för komplicerade och tidskrävande, och både Ulrika Haraldsson och Mats Lilja poängterar att brandskyddet ska utformas i nära samarbete med brukarna.

En utmaning är att det på den här typen av arbetsplats vistas många som inte talar svenska. Instruktioner för olika rutiner behöver därför finnas även på engelska.

– Vi har till exempel haft två genomgångar gällande hantering av brandfarlig vara på engelska och det har fallit väl ut, säger Ulrika Haraldsson.

Just vad gäller brandfarlig vara kommer det också att finnas en maxnivå för hur stora mängder som får förvaras inom respektive brandcell på laboratoriet, något som är viktigt för att brandskyddet ska dimensioneras rätt. Tanken är att det ska finnas lämpliga förvaringsskåp som är små men kostnadseffektiva.

Men i sista hand handlar det ändå om de människor som ska verka i lokalerna och att de ska få god information om vikten av att följa gällande regler. Det blir en pedagogisk utmaning.

– Det är otroligt tufft att vara forskare, med ständiga krav på resultat, säger Mats Lilja.

Ulrika Haraldsson håller med.

– Tänk dig att du har arbetat med ett experiment i flera dagar och i ett kritiskt skede går plötsligt brandlarmet … Då kanske man frestas att välja att inte släppa allt man har för händer, säger hon.

Brandlarmet kan också vara svårt att höra ibland av olika anledningar.

– I till exempel apparatrum kan ljudnivån vara mycket hög. Det måste vi också ta hänsyn till, och fundera på hur högt larmet ska låta och om det behöver kompletteras med blixtljus, säger Mats Lilja.

Så utformas brandskyddet 

Laboratoriet vid Karolinska institutet ska stå klart först år 2018 men planeringen för brandskydd pågår för fullt:

  • I dragskåp sugs luften ut och här går det att arbeta med exempelvis lösningsmedel. Eluttag vid dragskåp bör placeras ovanför arbetsytan. Om skyddsventilation förloras får tunga, brandfarliga gaser inte kunna »rinna« ut och passera eluttag eller strömbrytare.
  • Gasflaskor kommer att förvaras i särskilda gaskabinett, skåp som står emot brand i 90 minuter.
  • I säkerhetslaboratoriet högst upp i byggnaden vill man undvika att spola ut potentiellt hälsofarliga mikroorganismer med sprinklervatten, så här övervägs till exempel högtrycksdimma, sänkt syrehalt och handbrandsläckare.
  • I rum där särskilt dyra apparater finns, som magnetröntgen­kamera eller svepelektronmikroskop, används annan form av brandskydd än sprinkler.
  • Akvatiskt labb: I källaren kommer det att finnas en lokal för forskning med fiskar. Denna lokal kommer att förses med sprinkler.
  • I rum med bullrande apparater, som centrifuger eller skak­maskiner, blir ljudnivån hög. Här kan det vara aktuellt att komplettera brandlarm med blixtljus.

Nummer 3—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2013.