Annons

Du är här

»Panik är en myt«

Publicerad12 april 2013  Text Lina Broström

Larm och utrymning

Brand är nyckelordet för att effektivisera en utrym­ning. Ändå används det sällan av rädsla för att skrämmas. Men att förstå vilka faktorer som påverkar en utrymning är a och o.

Ett brandlarm ljuder. Forskning visar dock att det inte alltid är ett tillräckligt incitament för att få människor att skynda sig ut ur en lokal. I stället behövs också ett tydligt och informativt talat meddelande om vad som har hänt och vad man ska göra.

– Att få folk att reagera­ fort är viktigt. Här finns många minuter att spara vid utrymningen, säger Daniel Nilsson, forskare vid Brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola.

Men signalen är inte obetydlig. De behövs för att skapa uppmärksamhet och bryta igenom sorlet på en publik plats. En snabb utrymning fordrar faktiskt att signal och meddelande varvas.

Om detta och människors beteenden vid utrymning ska Daniel Nilsson berätta om under Brandlarm- och sprinklerseminariet.

Personalens agerande viktigt

Genom forskning har en rad teorier och ­variabler kunnat fastställas kring hur människor beter sig vid utrymning. En tydlig trend är att människor sällan lämnar en lokal direkt när de hör att en brand pågår, eller ens ser den. I stället väntar man på att få mer information – eller söker efter den själv.

– Det krävs två eller ibland tre signaler för att få folk att gå ut. Till exempel signal, talat meddelande och personal som uppmanar till utrymning, säger Daniel Nilsson.

Flera studier visar på att auktoritetens agerande har stor betydelse. Exempelvis lärare, butikspersonal och bibliotekarier har roller som gör att elever och besökare följer deras uppträdande.

– Personalens agerande är väldigt viktigt. Sitter de kvar ger de signalen att inget allvarligt skett. Då stannar besökarna kvar, säger Daniel Nilsson.

Ta hål på myter

Eftersom sekunder kan vara avgörande i en utrymningssituation har forskare också studerat hur ett effektivt talat meddelande bör utformas. Bland annat genom att titta­ på människors ageranden i biosalonger och på Ikea-varuhus i samband med utrymningsövningar. Utifrån dessa har några slutsatser kunnat dras.

– Nyckelordet är brand. Det behöver finnas med i ett talat meddelande för att folk ska förstå och ta till sig informationen. Om orsaken inte är tydlig börjar personer ibland leta efter den i stället för att utrymma, säger Daniel Nilsson.

Det finns dock en allmän rädsla för att ge information om brand på grund av en missuppfattning om att folk skulle bli skrämda, men den uppfattningen är felaktig berättar Daniel Nilsson.

– Att folk får panik är en myt. Trots det är informationen ofta begränsad i talade meddelanden, men faktum är att det har motsatt verkan. Med vag information fattar man beslut sent om att agera och då kan situationen försämras, säger han och fortsätter:

– Panik grips människor av endast i extraordinära situationer, som extrema nattklubbsbränder. Men där är det så många delar som går fel.

Men det finns också exempel som visar på att även vid eskalerande brandhot behåller människor lugnet och tar rationella­ beslut. Daniel Nilsson ger exempel på ­hotellbranden på MGM Grand i Las ­Vegas 1980. 85 personer dog – de flesta som en följd av den giftiga röken som spreds via ventilationssystemet.

– Vissa kunde inte ta sig ut via trapphuset, då tog de skydd i hotellrummen och tätade springor med handdukar för att skydda sig mot röken, säger han.

Enklare meddelanden efterfrågas

I dag är det praxis att det alltid ska finnas ett talat meddelande i publika lokaler, men det får utformas olika. Därför finns ordet brand inte alltid med, trots att det har visat ge bäst resultat i tester och får folk att komma ihåg meddelandet.

Brandingenjörer och designers kan dock bli bättre när de konstruerar meddelanden även på andra sätt, menar Daniel Nilsson.

– Många termer och begrepp kan vara självklara för dem, men för gemene man blir det komplicerat med onödig information.

Exempelvis kan information som att inte blockera utgångarna skapa frågetecken hos personer och störa informationsflödet.

– För brandingenjörer betyder det att bege sig ut och inte stanna till och skapa en plugg, men för vanliga människor betyder det antagligen att man inte ska ställa något framför nödutgångarna. Det skulle vara bättre om meddelandet bara innehöll information om att personerna ska gå ut och fortsätta till en viss plats.

Använda nödutgångar mer

Även lokalen har betydelse. En välkänd lokal betyder inte automatiskt säkrare. I en obekant miljö tittar man nämligen mer uppmärksamt efter utrymningsskyltar.

Även angående nödutgångar finns förbättringspotential, menar Daniel Nilsson.

– Byggnader borde designas så att nödutgångar blir utgångar som används också i normala situationer. Då blir dessa välkända vägar att ta och då används de även vid fara.

Ett av hans forskningsområden fokuserar på interaktionen mellan människor och system, till exempel användande av blinkande lampor vid nödutgångar.

– Sådana system kan öka användningen av dessa utgångar, då de signalerar att något ändrats och att man ska använda alternativa dörrar, säger han.

Utrymningens tre steg

  1. Varseblivning: tiden från det att branden startar till det att en person uppfattar att något inte är normalt, via rök, flammor eller information.
  2. Förberedelse: besluts- och reaktionstiden.
  3. Förflyttning: tiden det tar att komma till en säker plats.

Så effektiviseras utrymningen

  1. Påkalla allmänhetens uppmärksamhet.
  2. Säg vad som hänt.
  3. Säg vad allmänheten ska göra.

Nummer 3—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2013.