Annons

Du är här

Onödigt spärra av för gasflaskor

Publicerad1 mars 2013  Text Lotta Fredholm

Räddningstjänst

Omfattande avspärrningar när acetylengasflaskor endast utsatts för mekanisk påverkan är i de flesta fall  onödigt enligt MSB. Däremot dröjer nya rekommendationer om hur räddningstjänsten ska hantera gasflaskor som utsatts för brand.

Acetylengas används framförallt till skärning av stål, men också till svetsning, värmning och lödning.  Gasen är mycket reaktiv och det som kan ske är att gasmolekylerna börjar sönderfalla. Sönderfallet av molekylen acetylen i vätgas och sot leder till ökat tryck som i förlängningen kan få flaskan att explodera. En sådan potentiell risk har gjort att acetylengasflaskor av räddningstjänsten behandlats med stor respekt. Kanske med överdrivet stor respekt när det gäller kalla flaskor, enligt Helena Nässlander, kemist vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Vi kan med bestämdhet säga att om en flaska endast utsatts för någon form av mekanisk påverkan behöver man inte befara ett självunderhållande sönderfall och då behöver man inte ta till de skyddsåtgärder som man tidigare använt – att spärra av 300 meter eller låta den avspärrningen vara kvar i upp till 24 timmar. Detta är förmodligen i de flesta fall onödigt, säger hon, men lägger till:

– Men om flaskan läcker kan explosiv atmosfär bildas i närheten och det kan kräva försiktighetsåtgärder.

Hon har tillsammans med kollegan Ove Brunnström vid MSB närstuderat området och inhämtat forskningsdata, samt gjort studiebesök vid gasföretaget AGA:s fyllningsstation.

Delar upp innehållet

Ett sätt att göra flaskorna säkrare är att de förutom gas även fylls med ett lösningsmedel (aceton) samt en porös massa som bland annat innehåller kisel. Resultatet blir att flaskans inre då delas upp i en mängd små porer, med bara en mindre mängd gas i varje – något som minskar sannolikheten att gasmolekyler träffar på varandra och börjar reagera. 

– Resultatet blir det samma som om man tappade gasen på miljontals pytteflaskor istället för en stor, säger Helena Nässlander.

De nya forskningsresultaten, som hon redovisade vid konferensen Kem 2012 i Helsingborg, har tagits fram av det tyska forskningsinstitutet Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung, BAM, i Berlin på uppdrag av bland andra British Compressed Gases Association.

Ett av BAM:s uppdrag var att undersöka hur många timmars kylning som krävs för att undanröja risken för att en upphettad flaska ska explodera. Resultaten bygger på omfattande datorsimulering av olika scenarier, som även verifierats av små- och fullskaliga brandexperiment. Det de kom fram till var att:

Mekanisk påverkan inte kan initiera acetylengassönderfall. Sönderfall sker heller inte förrän temperaturen uppgår till minst 350 grader, vilket innebär att risken endast gäller flaskor som utsatts för direkta flammor.

Att kyla flaskor som utsatts för brand så länge som 24 timmar var överdrivet, visade experimenten. Det räcker med en timmes kylning plus en ytterligare timmes övervakning.

Bedömer varje situation för sig

Företaget AGA hanterar stora mängder gasflaskor, men här har man inte ändrat sitt sätt att hantera upphettade flaskor, enligt Kai-Arne Trollerud, teknisk specialist vid AGA i Norge.

– Vi använder varken 24 timmar eller en timme regelmässigt utan bedömer varje situation för sig. Vid brand gör vi alltid först en passiv insats och då kyls flaskorna exempelvis en timme och därefter genomför vi en temperaturkontroll, och fortsätter sedan kyla till dess att vi är säkra på att vi tryggt kan närma oss flaskorna, säger han.

Det är sedan viktigt att ha kontroll över flaskorna de närmaste 24 timmarna, med hänsyn till både temperatur och eventuellt läckage, eftersom en läcka kan ge näring åt sönderfallet så att det startar igen.

– Att lägga flaskorna i en bäck, i en bassäng eller liknande är en bra lösning. Alternativt kan man göra en aktiv insats där man skjuter tre hål i dem för att oskadliggöra dem, säger Kai-Arne Trollerud. 

De nya rönen från BAM gäller alltså flaskor som utsatts för brand, men det man tidigare misstänkt när det gällde kalla flaskor som utsatts för mekanisk påverkan var att den porösa massan skulle kunna skadas på så vis att ett tomrum uppkommer. Ett sådant utrymme ger i sin tur fritt spelrum för sönderfallet, särskilt vid högt tryck, och i flaskan råder ett tryck på 18 bar (vilket motsvarar 18 gånger atmosfärtrycket). Molekylerna kommer då nära varandra och ett litet sönderfall skulle snabbt kunna sprida sig vidare. I värsta fall skulle det kunna leda till en explosion.

Nya rutiner i London

Därför har forskarna vid BAM även studerat kalla flaskor som utsatts för grovt yttre våld. Här har sprängmedel bestående av ammoniumnitrat, nitroglycerin och nitroglykol använts, men trots att flaskorna påverkats kraftigt förblev den porösa massan så gott som intakt. Direkt under skadan eller bulan var den dock skörare, men inget spritt sönderfall kunde observeras i någon flaska.

I Storbritannien har The London Fire Brigade valt att ta fasta på de nya rönen gällande upphettade flaskor. I London har man sedan mars 2011 infört nya rutiner för hanteringen av brandpåverkade acetylengasflaskor, rutiner som implementerades i hela landet den 1 juli 2011. De nya rutinerna innebär att i de fall man inte kan detektera något läckage av gas och när branden väl är släckt så kyls flaskan under en timme. Därefter övervakas den under ytterligare en timme.

Det nya arbetssättet har minskat insatstiden betydligt. År 2006 tog det i genomsnitt 19 timmar att hantera en incident som inbegrep acetylenflaskor, men sedan det nya arbetssättet infördes är den genomsnittliga tiden tre timmar.

– Jag kan förstå att man tagit dessa nya rekommendationer i London. Där skapar långa avspärrningar ett extremt avbrott i det massiva trafikflödet som råder på en sådan ort, säger Helena Nässlander.

Men några liknande rekommendationer för svenska upphettade gasflaskor dröjer, och en anledning är att gasbranschen arbetar med frågan.

– Vi är inte redo att ta steget ännu, utan vi vill vara i fas med branschen, säger Helena Nässlander.

Så hanterar du flaskor

Kalla flaskor

Om en flaska har utsatts för mekanisk påverkan, till exempel tippat eller ramlat av ett flak, skapas inte tillräckligt mycket värmeenergi för att gasen ska reagera.

Det är viktigt att kontrollera så att  flaskan inte läcker gas, eftersom det då kan skapas en explosiv atmosfär runt den.

Upphettade flaskor

Vid temperaturer över 350 grader kan acetylenmolekylen börja sönderfalla och bilda vätgas (H2) samt sot (C). Om trycket överstiger 40 bar kan flaskan explodera och sprida metallsplitter.

Acetonet i flaskan kan också  utvidgas vid värmepåverkan och orsaka ett så högt tryck att flaskan sprängs. Fenomenet kallas ofta hydraulisk sprängning.

Läckande flaskor

Om flaskan är skadad kan man välja att låta den ventilera i fred, eller att skjuta sönder den med tre skott för att snabbare få ut gasen.

Nummer 2—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2013.