Annons

Du är här

Försvar mot terrordåd i komplexa byggnader

Publicerad14 december 2012  Text Monica Walldén

Forskning

Det byggs alltfler komplexa byggnader med flera funktioner i samhället. När dessa drabbas av olyckor eller hot kan viktiga samhällsfunktioner störas med stora konsekvenser. Projektet Safe Multibygg strävar efter att minimera riskerna.

Det blir allt vanligare med multifunktionella byggnader som rymmer flera samhällsfunktioner. Några exempel är Centralstationen i Stockholm, Knutpunkten i Helsingborg eller moderna gallerior. Många av dessa samhällsfunktioner är känsliga och en störning av verksamheten skulle få konsekvenser för samhället under lång tid. Samtidigt har också riskerna för terrordåd och andra antagonistiska hot ökat i samhället.

Den klassiska dimensioneringen för brandskydd är i regel inriktad mot vanliga brandrisker som kopplas till användning och olyckor. Det kan handla om kortslutning, bränder i papperskorgar eller liknande.

– Brandskyddet i multifunktionella byggnader är sällan dimensionerat för antagonistiska hot, som terrordåd eller större anlagda bränder. Därför är det nödvändigt att tänka om, säger Patrick van Hees, professor i brandteknik på avdelningen för brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola (lth).

Säkrare samhälle

Patrick van Hees och hans kollega, doktoranden Martin Nilsson, tog därför initiativet till ett projekt som syftar till ett effektivare olycksförebyggande arbete i multifunktionella byggnader. Projektansökan antogs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (msb) och i projektet medverkar även SP Brandteknik. Målsättningen är att arbetet ska leda till ett säkrare och tryggare samhälle.

När en kritisk knutpunkt för trafik eller administration drabbas av en större oönskad händelse får det konsekvenser för mer än bara en enskild verksamhet. En terrorattack i tunnelbanan kan påverka säkerheten hos människor som handlar i butikerna ovanför eller boende i ett ovanliggande bostadshus. En explosion i en butik kan kräva evakuering av människor både ovan och under jord och om järnvägsstationen angrips kan trafiken stå stilla i veckor efteråt, med allvarliga följder för hela samhället.

– Det är viktigt att inte bara titta på personsäkerhet för alla som vistas i lokalerna utan även på egendomsskydd och driftsäkerhet i ett längre perspektiv. De resultat vi får fram kan användas i den övergripande samhällsplaneringen, säger Patrick van Hees.

Oklart ansvar

I en byggnad där det ryms många olika verksamheter och aktörer är det svårt att bedöma vem som bär det yttersta ansvaret när det gäller skydd mot antagonistiska hot. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det fastighets­ägaren som är ansvarig för brandsäkerheten.

– Fastighetsägare som hyr ut lokaler gör i regel inte mer än det som lagen föreskriver, men när det är samhällsfunktioner inblandade är det nödvändigt att tänka lite bredare. Vi hoppas därför att detta arbete kan öka kunskapen och skapa en större medvetenhet om riskerna hos olika aktörer, säger Patrick van Hees.

Den som hyr utrymme i byggnaden utformar brandsäkerheten utifrån sin egen synvinkel. Det övergripande ska täckas av det ägaren gör. Personsäkerhet ingår i det systematiska brandskyddsarbetet, bland annat vad gäller utrymning vid brand.

När det gäller att skydda en verksamhet så att driften inte slås ut är det inte lika enkelt, eftersom en verksamhets drift kan påverkas av händelser hos en annan aktör.

Universell metodik

LTH:s arbete är bland annat inriktat på att identifiera risker och lägga upp en metodik för spridning av rök, brand och giftiga gaser, utrymning och räddningstjänstens insatser. På SP analyseras problematik kopplad till kritiska funktioner som bärförmåga hos konstruktioner, vilket också är essentiellt för utrymningen och för skydd av egendom.

– Vi arbetar mycket med referensgruppen där msb, räddningstjänsten, brandkonsulter och representanter från de aktuella målgrupperna ingår för att få så heltäckande feedback som möjligt. Målet är att vår metodik därigenom ska kunna appliceras på byggnader med väldigt olika funktioner.

Projektet kommer att avslutas i slutet av 2013. Resultaten från forskningen kommer att vara till stor nytta för räddningstjänsten och förbättra brandsäkerheten i dessa komplexa byggnader. Kunskaperna kommer även att underlätta det förebyggande säkerhetsarbetet hos myndigheter samt privata aktörer.

Patrick van Hees betonar att det är viktigt att bestämma vilken skyddsnivå man vill lägga sig på.

– Vissa hot är omöjliga att skydda sig mot, som flygplan som kraschar in i byggnader. Däremot kan man hitta en metodik för att skydda sig mot en större explosion. I projektet kommer vi dock inte lägga ribban på någon särskild skyddsnivå utan det är ett övervägande som samhället får göra.

Om projektet

  • Projekttitel: Riskidentifiering, analys och åtgärdsmetodik för olycksförebyggande arbete för mulitfunktionella byggnader med avseende på specifika antagonistiska hot.
  • Tid: 2011–2013
  • Medverkande: Avdelningen för brandteknik och riskhantering på Lunds tekniska högskola, SP Brandteknik, MSB (sponsor).

Nummer 7—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 7—2012.