Annons

Du är här

Framtiden upp i rök

Publicerad19 oktober 2012  Text Karin Wandrell

Utbildning

Vilka är konsekvenserna av anlagd brand, skadegörelse och oönskat beteende? Det är huvudpunkterna i Brandskyddsföreningens nya utbildning »Upp i rök« som riktar sig till högstadieelever.

Anlagda bränder är ett ökande problem som inte bara drabbar skolor utan också innebär stora kostnader för hela samhället. Med hjälp av pengar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har Brandskyddsföreningen Sverige tagit hjälp av bland andra kombibrandmannen Magnus Rudberg vid Medelpads Räddningstjänstförbund för att ta fram utbildningen »Upp i rök« för högstadiet.

–Istället för den vanliga brandskyddsutbildningen i skolor som fokuserar på brandlarm och utrymning har vi koncentrerat oss på anlagd brand. Både forskning och praktiska erfarenheter visar att om klotter, skadegörelse och krossade fönster ökar brukar det ofta sluta med en brand om ingen sätter stopp för det.

»Upp i rök« är i mångt och mycket likt det koncept Medelpads Räddningstjänstförbund sedan ett par år tillbaka arbetar med fast i något förenklad form eftersom den nya utbildningen ska kunna användas över hela landet.

– I vår lokala utbildning, som riktar sig till årskurs 8, har vi även lagt till lite trafikkunskap vilket inte ingår i »Upp i rök«, säger Magnus Rudberg. Vi åker även på konsekvenssamtal, också vid små händelser som ett brännmärke eller då någon tryckt på larmknappen – saker eleverna inte ser som så märkvärdiga. De förstår inte vilka konsekvenser deras handlingar kan få förrän man verkligen förklarar det för dem och då brukar de bli ganska förskräckta. Kunde det ha gått så här illa?

Skapa positiv arena

Magnus Rudberg och hans kollegor har lagt ner mycket tid på hur man ska prata till ungdomar för att de ska ändra ett oönskat beteende.

– Vi har läst väldigt mycket om detta och sedan gjort ett pedagogiskt hopkok av olika inlärningsteorier och pedagogiska tänk. Kort sagt har vi snott det vi har tyckt varit bra. Vissa saker är självklara, andra sådant man kanske inte har tänkt på innan. Det är inte vetenskapligt framforskat på något sätt utan vi har använt det vi tycker är vettigt.

Det handlar om allt ifrån brandmännens klädsel i klassrummet till hur stolarna placeras och sättet att prata med eleverna.

– Vi försöker vara positiva. Istället för att klanka på det som är dåligt lyfter vi fram det som är bra.

Ett enkelt och effektivt sätt att underlätta och nå även dem som annars sätter sig längst bak i klassrummet och drar ner kepsen över ögonen är att ta bort alla bord och istället placera stolarna i form av ett U.

– På så sätt sitter alla längst fram, ingen kan gömma sig. Det blir som en liten scen där man kan gå runt och komma väldigt nära. Vårt material bygger på att ungdomarna ska bli engagerade och ställa många frågor. Vi vill få dem att tänka själva och inte bara tala om för dem hur det är, säger Magnus Rudberg. Det fungerar väldigt bra.

Skapa kontakt

»Upp i rök« består dels av en handledning med råd som beskriver det pedagogiska tänket och dels av ett bildspel med tillhörande pratmanus. Det pedagogiska körschemat är indelat i fem faser; förberedelse-, kontakt-, orienterings-, genomförande- och avslutningsfasen.

Innan själva utbildningsmaterialet introduceras är det viktigt att skapa kontakt för att vinna elevernas tillit.

– Ett sätt är att presentera sig själv på ett ganska öppet och utlämnande sätt och att låta eleverna berätta vilka de är, säger Magnus Rudberg. Visa respekt så kanske de tänker att det här verkar vara en vettig kille/tjej, jag kanske kan ge honom/henne tio minuter. Att bara komma dit och dra utbildningen som en lång monolog gör att många stänger av. Du kan ha världens bästa utbildningsmaterial, men kan du inte skapa kontakt med åhörarna kommer budskapet ändå inte att nå fram.

Eleverna måste få ta plats och därför gäller det att lyssna aktivt till det de säger. Att berömma istället för att predika och förbjuda.

– De befinner sig i en ålder när de bryter sig loss från vuxenvärlden och vill bestämma själva. För att kunna ändra ett oönskat beteende gäller det att först vinna deras förtroende så att de lyssnar på det som sägs. Alternativen måste framstå som mer fördelaktiga och attraktiva, annars köper de det inte.

Själva bildspelet tar upp nyckelpunkterna anlagd brand, skadegörelse och beteende och förklarar hur de olika delarna hänger ihop. För att underlätta för utbildaren finns det till varje bild ett pratmanus där det står tema, syfte med bilden och tre förslag till diskussionsämnen att prata kring.

Eleverna blir ofta förvånade över att höra att Sverige, tillsammans med Storbritannien, toppar ligan när det gäller anlagda bränder.

– Sedan har de ofta en attityd att det är lite fränt, men när man börjar ställa frågor tycker de flesta  att det är ganska trist att det ser ut som det gör i vissa skolor i dag. Det är ju faktiskt deras arbetsmiljö det handlar om, säger Magnus Rudberg.

Starka känslor

Bildspelet tar upp tre olika fall av anlagd brand som vävs samman med vad lagen säger, straff och skadestånd, skadegörelse och beteende. Magnus Rudberg berättar att när diskoteksbranden i Göteborg tas upp tystnar klassrummet.

– Det börjar med ett bildspel med namn och ålder på alla 63 omkomna och avslutas med att det är konsekvenserna av en anlagd brand i Sverige. De som går i årskurs 8 i dag föddes ungefär samtidigt som branden inträffade så de kommer oftast inte på själva vad det handlar om. Empatin lyser i ögonen på dem och jag har haft ungar som suttit och gråtit i klassrummet. Sedan kommer frågorna om straffen och hur det kunde ha gått annorlunda.

Utbildningen trycker hårt på att förklara hur allvarligt anlagd brand är, vilka konsekvenserna blir om man är under/över 15 år samt hur ett stort skadestånd kan förstöra resten av livet.

– Lagen bryr sig inte om att det inte var meningen eller att branden spred sig utanför de skyldigas kontroll, säger Magnus Rudberg.

Sprida över landet

De regionala Brandskyddsföreningarna har via Brandskyddsföreningen Sverige fått pengar från MSB för att utbilda skolorna i »Upp i rök«”. Det kostar ingenting för skolorna att medverka.

– Ofta ramlar själva uppdraget ner på räddningstjänsten som får betalt för varje klass de utbildar. Många inom räddningstjänsten arbetar redan för den regionala Brandskyddsföreningen. Vissa räddningstjänster har tidigare inte ansett sig ha råd eller tid att avsätta folk för utbildning i skolorna, men nu finns ingen ursäkt eftersom de får betalt för sitt arbete, säger Magnus Rudberg. Vi ser det i stället som att kommunerna tjänar pengar om skadegörelse och anlagda bränder minskar.

»Lagen bryr sig inte om att det inte var meningen eller att branden spred sig utanför de skyldigas kontroll.«

Nummer 6—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2012.