Annons

Du är här

Historisk dom i sprinklermål

Publicerad21 september 2012  Text Karin Wandrell

Tillsyn

I början av februari föll domen i förvaltningsrätten i Göteborg. Räddningstjänsten Storgöteborg fick rätt i sitt krav på sprinkler i ett äldreboende och senast den 31 oktober i år ska åtgärden vara utförd.

För ett par år sedan påbörjade Räddningstjänsten Storgöteborg ett äldreboendeprojekt. Det äldreboende som ärendet i förvaltningsrätten gällde låg i ett hus som från början byggdes som ett gruppboende/servicehus.

– Husets utförande har kallats lite olika saker, men gemensamt har varit att de boende inte får vara sängliggande eller ha nedsatt funktionsförmåga, säger Robert Petersson, handläggande brandingenjör. Det var förutsättningarna för husets utformning när det byggdes 1992.

Vid tillsynen upptäckte räddningstjänsten att omständigheterna nu hade ändrats. Av de boende kunde endast en eller två utrymma på egen hand, resten behövde hjälp av personalen.

– Grundproblemet var att det på plan två till fem enbart finns ett trapphus, som fungerar som enda utrymningsväg, och på ett äldreboende måste det alltid finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar, säger Robert Petersson.

I undantagsfall tillåts en enda utrymningsväg, men eftersom verksamheten hade förändrats gällde inte undantaget längre.

– En annan sak var att sängarna inte gick att dra ut genom dörrarna vilket är det lättaste sättet att utrymma. Problemet vi såg är att det bor väldigt många människor där, men det finns få tillträdesvägar till den L-formade korridoren där utrymningsvägen ligger. Börjar det brinna i ett rum och dörrarna står öppna kommer branden att sprida sig. Vid en brand har personalen knappt någon möjlighet att komma åt från de bakomliggande lägenheterna och detsamma gäller för räddningstjänsten.

Eftersom varje rum är en egen brandcell ansåg räddningstjänsten att det fanns två vägar att gå. Antingen installera dörrstängare på samtliga dörrar för att på ett effektivt sätt stänga inne en eventuell brand eller att installera boendesprinkler.

– Personal på äldreboenden vill absolut inte ha dörrstängare eftersom de äldre då inte klarar av att öppna dörren på egen hand. Det fungerar inte till vardags utan leder till att dörrarna kilas upp istället. Att installera dörrstängare som aktiveras vid brandlarm i hela huset hade kostat ungefär lika mycket som sprinkler, säger Robert Petersson. Vi föredrog sprinkler eftersom vi ville undvika kritiska förhållanden på våningsplanet och de gör att branden håller sig i ett rum. Det kan komma ut lite rök men det blir inte samma hetta. Det går fortfarande att stänga till dörren och dessutom är det ett bättre personskydd för den som befinner sig inne i rummet.

Föreläggande om sprinkler

I det föreläggande som skrevs krävde räddningstjänsten boendesprinkler på vånings­plan 2–5 med undantag för personal­toaletterna. Plan ett var undantaget eftersom det där finns flera utrymningsvägar.

– Eftersom det inte fanns någon ansvarsfördelning som hanterade denna typ av teknisk installation mellan nyttjanderätts­havare och ägare var det en halvdelikat fråga vem vi skulle ställa föreläggandet till, berättar Robert Petersson. Stadsdelsnämnden fördelade boendeplatserna, Stadsmissionen bedrev verksamheten på plats, byggnaden ägdes av en privat fastighetsägare och ett kommunalt bolag skötte förvaltningen av huset. Normalt är det fastighetsägaren som föreläggs vid en byggnadsteknisk åtgärd, men samtidigt visste vi att huset byggdes för ett specifikt ändamål och att det är verksamheten själv som har ändrat inriktning.

I slutänden bestämde sig Räddningstjänsten Storgöteborg för att ställa föreläggandet till både fastighetsägare och verksamhetsutövare för att låta en högre instans avgöra vem som hade ansvaret.

Överklagade direkt

Svaret kom i form av ett överklagande från fastighetsägaren, men eftersom det gällde själva åtgärden såg Länsstyrelsen det som att båda parter hade överklagat. Länsstyrelsen tog hjälp av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som gjorde en inspektion på plats då alla berörda parter fick uttala sig.

– MSB höll med oss i sitt yttrande och vidareutvecklade även vårt resonemang, säger Robert Petersson. I efterhand kan jag konstatera att vi kunde ha gjort ett bättre jobb och varit mer utförliga när vi skrev föreläggandet. En punkt i överklagandet var att fastighetsägaren inte förstod varför de skulle göra detta. Det är inte så positivt att höra som myndighet eftersom vi har informationsskyldighet.

Länsstyrelsen gav dock Räddningstjänsten Storgöteborg rätt på alla punkter i sitt myndighetsbeslut. Fastighetsägaren valde att överklaga beslutet till förvaltningsrätten och önskade samtidigt en muntlig förhandling.

– Jag har aldrig hört talas om att det förekommer tidigare. Normalt sett tar rätten bara in alla handlingar och beslutar därefter. Nu är vi ett så pass stort förbund att vi har en förbundsjurist inom organisationen som fungerade som föredragande och fick mandat att representera räddningstjänsten. Jag och en enhetschef fanns med som stöd under förhandlingen om det skulle komma upp några tekniska frågor, säger Robert Petersson.

För räddningstjänsten var det viktigt att visa att det fanns särskilda omständigheter som ledde fram till kravet på sprinkler vilket i detta fall var fara för liv.

– Det var först inför den muntliga förhandlingen vi uppmärksammade vilken verksamhet byggnaden hade varit tänkt för från början. I själva verket rörde det sig alltså om två särskilda omständigheter även om vi bara tog upp den ena i föreläggandet. Det är en lärdom för oss, att vara grundligare i vårt förarbete. Som jag har förstått det kommer MSB att ta upp vikten av att kontrollera vilken verksamhet byggnaden var tänkt för från början och vilka regler som gällde då som en punkt i sin kommande tillsynshandbok.

Positivt domslut

Förvaltningsrättens dom kom i början av februari i år och även här fick Räddningstjänsten Storgöteborg rätt på alla punkter. Eftersom fastighetsägaren valde att inte överklaga är det nu bestämt att sprinkler ska vara installerat i äldreboendet senast den 31 oktober i år.

– Det finns stora fördelar med föreläggande men också nackdelar. Det har snart gått två år sedan tillsynen. Då kan man ställa sig frågan hur brandskyddet ska se ut under tiden? Det är en konstaterad brist som till och med är rättsligt prövad och enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) saknas ett skäligt brandskydd i dagsläget. I princip kan man säga att verksamheten har en olaglig nivå på brandskyddet från det att domen föll till det att sprinkler är installerat, en process som tar nio månader.

Räddningstjänsten har möjlighet enligt LSO att skriva myndighetsbeslut som kan överklagas men ändå ska gälla fram till det att ärendet har avgjorts vilket Räddningstjänsten Storgöteborg har valt att inte göra.

– LSO säger att åtgärderna måste stå i proportion till riskerna och hur mycket de hjälper. Här är pengar den största faktorn. Vi har skyldighet att kräva den billigaste åtgärden som ger skäligt brandskydd och därför är det sällan skäligt att kräva att det till exempel ska anställas mer personal. Efter två år har hela kostnaden för ett sprinklersystem tjänats in jämfört med kostnaderna för att anställa extrapersonal.

Robert Petersson är ändå en stor förespråkare av förelägganden men menar att räddningstjänsten kan bli bättre på att skriva dem.

– Något vi har kunnat konstatera efter att ha varit uppe i rätten och genom feedback från motparten är att vi måste se över vårt sätt att skriva förelägganden. Det finns saker som är otydliga och annat som bör läggas till eller tas bort. Vi håller på att utveckla vårt sätt att skriva tillsynsprotokoll i övrigt så det kommer nog att ske i samma veva under hösten. Det är bra att skriva föreläggande och få dem prövade för att få reda på var nivån för skäligt brandskydd går.

»Efter två år har hela kostnaden för ett sprinklersystem tjänats in jämfört med kostnaderna för att anställa extrapersonal«

Nummer 5—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2012.