Annons

Du är här

Karin Enström, Sveriges försvarsminister.

»Man vinner alltid på att samarbeta«

Publicerad7 september 2012  Text Karin Wandrell

Porträttet

Försvarsminister Karin Enström trivs på sin nya post och med de utmaningar som följer med den.

– Jag har ett helt departement som ska försöka lösa dessa uppgifter så att människor kan känna sig trygga mot alla typer av hot.

Karin Enström började engagera sig politiskt redan som tonåring. Att det blev just Moderaterna berodde på det valfrihetsbudskap de förespråkade.

– Jag har alltid tyckt till om mycket och när jag gick i högstadiet och gymnasiet pågick det en stor friskole- och betygsdebatt. Det var nog den som lockade in mig i politiken. Jag gillar tanken att kunna få bestämma över och forma sitt eget liv även om det sker inom givna ramar.

Efter gymnasiet ville hon pröva på något nytt. Försvaret var ett av flera alternativ.

– På den tiden sökte man som tjej till officer, vilket inte var min tanke från början, men jag ville testa att göra lumpen och trivdes så bra att jag tänkte att det här kan nog vara värt att fortsätta med.

Som kapten i amfibiekåren fick hon lära sig att samarbeta med olika typer av människor med skiftande bakgrund och viljor, vilket hon har haft nytta av även i sin politiska karriär.

– Jag gillar att jobba i lag och det skulle man nog kunna göra mer inom politiken än vad som görs idag. Sedan är det klart att det ger en viss tyngd att ha egen militär erfarenhet, speciellt kanske när man träffar lite äldre herrar, säger Karin Enström.

Hon blev invald i riksdagen 1998 och var ledamot av Försvarsutskottet 2002–2010. Efter riksdagsvalet 2010 blev hon ordförande i Utrikesutskottet och ledamot av Krigsdelegationen och Utrikesnämnden och i april i år blev hon utsedd till ny försvarsminister efter Sten Tolgfors avgång.

Stärka brandskyddet

När BrandSäkert träffar Karin Enström har det gått knappt tre månader och hon beskriver sin första tid som försvarsminister som både spännande och händelserik.

– På ett sätt har det gått väldigt fort men samtidigt har jag hunnit med ganska mycket. Jag har försökt träffa så många med­arbetare som möjligt inom hela sektorn och har förstås också försökt lära mig mer om de olika sektorerna, inte minst de som jag har mindre erfarenhet av.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick i uppdrag av regeringen 2010 att ta fram en nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö. Förre försvarsministern Sten Tolgfors menade att arbetet att förebygga och begränsa antalet bränder är mycket viktigt, inte minst när det gäller skolbränder, och att brandskyddsarbetet ska bygga på en nollvision – att ingen ska omkomma eller skadas i en allvarlig brand.

– Jag tycker att det är en mycket bra utgångspunkt, säger Karin Enström. Jag håller verkligen med om att ingen ska behöva dö eller skadas i en brand och där är regeringen väldigt tydlig med att brandskyddet ska stärkas, inte minst inom ramen för offentlig verksamhet. Det gäller allt ifrån äldreboenden, skolor och förskolor till olika typer av särskilt boende. Där har vi också sagt att vi inte utesluter ytterligare krav, inte minst vad gäller brandskydd och brandskyddsutrustning.

Från årsskiftet ska alla nya äldreboenden, sjukhus och övriga vårdinrättningar ha inbyggd sprinkler enligt Boverkets nya byggregler (BBR), vilket Karin Enström tycker är mycket bra.

– Men det är klart att allt detta tar tid och kostar pengar. Området är till viss del nytt för mig, men det är väldigt viktiga frågor som har direkt påverkan på människors liv och hälsa och det ingår som en del i samhällets krisberedskap. Min och regeringens ambition är självklart att följa upp och utvärdera de uppdrag som givits och sedan överväga om vi ska vidta ytterligare åtgärder, till exempel höja kraven.

Ett sätt att jobba med nollvisionen framöver skulle kunna vara en kombination av högre krav, information och kunskap om hur man arbetar förebyggande följt av åtgärder.

– Vårt departement för en ständig dia­log med MSB och jag ser fram emot att lära mig mer och sätta mig i vad som är på gång. Vad behöver mer kraft från den statliga sidan och vad handlar mer om att hjälpa MSB eller kommuner med information och utbildning. Det bästa är ju att ha ett så bra förebyggande arbete som möjligt så att inget inträffar, men skulle det ändå ske ska det finnas en bra beredskap med fungerande brandskydd, larm, rutiner och en bra räddningstjänst.

Skolbränder stort problem

Just att skolbränder har blivit så vanligt är något att fundera över, menar Karin Enström. Trots att alla inser att det är ett stort problem har det aldrig uppmärksammats på den politiska agendan.

– Jag vet inte varför det är så tyst kring detta. Förutom att det många gånger måste byggas en ny skola påverkar det verkligen vardagen för barn, personal och föräldrar. Jag kan ju också tycka att det borde påverka försäkringsbolagen och att de i sin tur skulle kunna ta ett större ansvar. Det finns ju inte en självklar åtgärd att vidta som att förbjuda skolbränder, men jag ser fram emot att sätta mig in även i den frågan. Det är ju ett delat ansvar eftersom det berör allt ifrån den sociala delen till polisiära insatser, skydd mot olyckor, krisberedskap och krishantering.

Ideella organisationer som Brandskyddsföreningen fyller en mycket viktig roll, inte minst när det gäller informations- och kunskapsspridning, även om ansvaret ligger hos det offentliga.

– Man vinner alltid på att samarbeta. När det gäller allt framgångsrikt arbete, oavsett vad det handlar om, är det just fruktbara samarbeten och allianser som ger framgång och där är jag säker på att de ideella organisationerna fyller en mycket viktig plats eftersom de finns på plats ute bland människorna.

Kunskapsbärare

Vilken roll ska då de ideella organisationerna ha i förhållande till exempel till myndigheter? Karin Enström menar att det är svårt att svara på generellt men att man självklart ska ta tillvara den kunskap och kompetens som finns.

– Naturligtvis måste vi lyssna även på den sektorn i samhället. Jag ser dem som viktiga aktörer både inför att fatta beslut och när vi fattar beslut politiskt. Det kan handla om att hantera remisser, kunskapsuppbyggnad, seminarier och opinionsbildning men framför allt som kunskapsbärare.

De äldre är en annan viktig grupp och eftersom regeringen har som ambition att det ska gå att bo kvar hemma längre är det viktigt att se vad det ställer för krav, både i hemmet och senare i olika former av äldre- och särskilda boenden.

– Boendesprinkler som standard i nybyggda hus är något vi helt klart är beredda att överväga om vi skulle höja kraven, men det är lite för tidigt att prata om. Om och när det blir aktuellt får vi se vad det innebär och på vilket sätt det skulle kunna göras. Men det är ju ett konkret förslag och säkert ett av flera sätt om vi ser att kraven behöver höjas.

Konservativ sektor

 

Karin Enströms ambition när det gäller den svenska räddningstjänsten är att den ska vara världsledande.

– Vi är ett välmående rikt samhälle med hög utbildningsnivå som är kända för höga krav på säkerhet. Vi har lagar och regler kring det mesta, så även inom det här området och detta i kombination med teknisk framsynthet borde göra att vi ligger långt fram. Jag var som hastigast på Revinge och besökte SMO-utbildningen och fick en snabb inblick. Mitt intryck är att det är en ganska konservativ sektor med starka traditioner och att det inte är helt lätt att föra in ny teknik, nytt tänk och ny metodik. Där tror jag absolut att vi kan göra mer, även om jag säger det med reservation eftersom jag är ny på min post. Men vi borde kunna trycka på från politiskt håll för att få en större mångfald inom räddningstjänsten vilket jag tror skulle hjälpa till att öppna upp och göra den mer mottaglig för nya influenser.

Eftersom de kommunala räddningstjänsterna inte är nationellt styrda menar hon att det återigen handlar om att sprida kunskap och information och visa på fördelarna.

– Jag kommer att återkomma till detta och ge mer konkreta förslag efter att tillsammans med MSB och kommunerna ha sett över hur man kan bli ännu bättre på det här området och nå ut med kunskap till fler grupper.

En privatisering av räddningstjänsten är inte aktuell just nu, men Karin Enström vill inte utesluta något så länge det går att säkerställa att allt fungerar och att det finns rätt tillsyn.

– Jag har inte hört några diskussioner eller sett några konkreta förslag kring detta. Men det finns ju privata vårdgivare och ambulanstjänster. Det viktiga är ju vad som åstadkoms, att det går att upprätthålla rätt kravprofil och att det går att vara helt säker på att insatsen sätts in i rätt tid. Och för mig är det det viktigaste – att uppnå rätt resultat!

Späckad höst

Under hösten kommer Karin Enström fortsätta att vara ute i verksamheten och träffa medarbetare samtidigt som hon ska se till att departementet fungerar bra. Arbetet med att förbereda försvarsbeslutet ska sättas igång vilket kräver en hel del både av myndigheter och departement.

– Vi förbereder också en ny proposition för Afghanistaninsatsen och vi hoppas att försvarsmakten ska börja planera för Operation Atalanta, en insats utanför Somalia. Dessutom ska vi jobba med en skrivelse om krisberedskap. Det är många utmaningar som väntar. Jag ser framemot hela jobbet och att lära mig mer kring det jag inte har sysslat med så mycket tidigare. Det är oerhört viktiga frågor och brand är ju något som berör människor i vardagen.

En av hennes hjärtefrågor är just att jobba för hela politikområdet och inte bara fokusera på det militära försvaret även om det är ett viktigt verktyg.

– Vi har den samordnande rollen inom ramen för skydd mot olyckor och samhällsberedskap och det tycker jag är viktigt. Vi ska vara ett försvar inte bara mot militära hot utan också mot andra hot. Min andra prioritet är att fullfölja den försvarsreform som vi har påbörjat och utveckla den så att vi kommer i mål och den tredje att förbereda den kommande försvarspolitiska inriktningen, säger Karin Enström.

»Det bästa är ju att ha ett så bra förebyggande arbete som möjligt så att inget inträffar ...«

Karin Enström

Ålder: 46 år
Aktuell: Ny försvarsminister sedan april 2012
Bor: Hus i Vaxholm
Familj: Maken Anders Enström, tre barn 17, 15 och 9 år
Intressen: Familjen, springa, gympa, cykla, åka skidor

Nummer 5—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2012.