Annons

Du är här

Martin Börjesson

Forskar i framtid

Publicerad22 maj 2012  Text Karin Wandrell

Brandkonferensen

Martin Börjesson, som driver företaget Futuramb, arbetar med framtids- och omvärldsanalyser. På Brand2012 delar han med sig av vad han tror fram­tidens framgångsfaktorer kommer att vara.

Martin Börjesson framtidsforskar i abstrakt mening genom att använda sig av andras kunskaper och studier för att lägga ett helt nytt pussel.

– Det går inte att förutsäga framtiden, men däremot vet vi att våra beslut idag får konsekvenser. Det vi kan göra är att projicera, dra hypoteser och göra upp olika framtidsscenarier. Det ger oss ett perspektiv, en riktningslinje, men det vi kommer fram till behöver inte alls vara sant.

Han har tidigare arbetat på bland annat Volvo IT som Technology Watcher och sedan med framtidsfrågor och strategiprocesser på Volvo Car Corporation innan det var dags att öppna eget.

– Jag kommer från it-världen men tycker att den tekniska biten är helt ointressant. Det är användarna och inställningen till it som intresserar mig. Internet har förändrat vårt sätt att se på världen och jag vill undersöka hur det har påverkat oss som personer och där är grunden kopplingen mellan människa och teknik.

Martin Börjesson menar att vi har nått ett nytt stadie som förändrar vår värld. Det berör bland annat vårt förhållningssätt till institutioner, hur vi underordnar oss eller inte, och den gemensamma strukturen.

– Vi ser inte själva hur våra värderingar och samhällets värde för oss har ändrats. Förr gick man till exempel i skolan för att samhället skulle utvecklas. Idag ser vi skolan som en tjänst bland andra där vi jämför olika skolor för att hitta den bästa utbildningen för våra barn. Det är inte längre eleverna som är problemet, utan föräldrarna som inte har någon förståelse för institutionen skola utan kräver respekt av sin tjänsteleverantör. Det är något skolan inte ensam kan hantera.

Tillfälligt klister

Många företag organiserar sig fortfarande enligt den fabriksmodell som funnits i över 150 år. Bieffekten av detta är att om man vill utveckla människor till självständiga och kunniga medarbetare är denna modell helt fel.

– I framtiden kommer organisationer istället att vara ett tillfälligt klister mellan individer vilket är en spännande utveckling, säger Martin Börjesson. Det lustiga är att i riktiga fabriker har jag upptäckt helt andra mönster. De behöver inte organisera sig enligt fabriksmodellen eftersom strukturerna redan finns på plats. Istället ser de sig som kunskapsföretag.

Hierarkin kommer att finnas kvar även i framtiden men se annorlunda ut. Den kommer att bygga på tillfälliga strukturer, projekt och små företag som existerar några år innan de säljs vidare eller har tjänat ut sin roll.

– Fabriker är gjorda för att producera i all oändlighet medan dagens organisationer har gått tillbaka till att arbeta i projekt. Det liknar mer medeltidens sätt att organisera, att samlas och göra saker som har ett värde just nu.

Individen i centrum

Problemet med övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle är att vi fortfarande har våra industrisamhälleglasögon på. I dagens samhälle sträcker sig spektrat från extremt kreativa arbeten till automatiserade funktioner som till exempel sökmotorn Google. Vi är bara kontrollanten som trycker på knappen.

– Kunskaps- och upplevelsesamhället är på väg att bli ett transformationssamhälle där individen står i centrum och där vi definierar och formar oss själva utifrån de upplevelser vi bygger upp och söker, säger Martin Börjesson. En läkare ses till exempel som en tjänsteleverantör som vi söker upp när vi är sjuka och förväntar oss att lämna friska.

Skapar egen värld

För 100 år sedan underordnade vi oss kollektivet för att få till stånd en förändring. Revolution var en jobbig process. Idag skapar vi en egen värld runt oss själva. Till och med religionen är individuell eftersom vi tolkar och utövar den på vårt eget sätt. Det är inte längre kyrkan som institution som sätter dogmer utan det görs av individer som till exempel mullorna i Iran.

– Man brukar säga att fyra procent av befolkningen tillhör dem som står längst fram på barrikaderna. Idag har den kretsen utvidgats med 50 procent sympatisörer som ibland väljer att gå ut och agera. Sociala medier är ett grundläggande fenomen bakom detta, men det spännande är att om de stängs ner leder det till ännu snabbare reaktioner.

Martin Börjesson menar att vi blivit mer empatiska vilket gör att vi engagerar oss mer eftersom tröskeln för sympati har sänkts.

– Alla engagerar sig om så bara genom att trycka på »gilla«-knappen när vi sitter på bussen och vi har fått en allseende mobb som twittrar ut nyheter snabbare än någonsin. Att anställa en 80-talist är som att anställa ett helt nätverk. De vänder sig inte till chefen när de behöver hjälp utan söker direkt upp den som kan.

Hela sannings- och kunskapsbegreppet håller på att förändras. Idag skjuter vi bildligt talat ner auktoriteter. Vi erkänner gärna att andra är duktiga, men förkastar lika gärna deras kunskaper som inte relevanta om vi väljer en annan sanning.

– Ta bara vaccinet mot svininfluensa. Sjukvården ville förhindra en epidemi och minska dödsfallen men på det individuella planet reagerade människor tvärtemot genom att relativisera sanningen.

Måste vara innovativa

Han menar att statliga och kommunala institutioner kommer att få det svårt att få människor att lyssna till sanningar och tips och råd.

– Lärandet är till exempel en process som pågår hela livet, men det finns en inbyggd motsättning. Skolan måste inse att man är en värdeskapande tjänst och att omforma sig är en nödvändighet. Dagens barn lär sig tidigt att filtrera och vara i kontroll. Hittar skolan rätt nivå på lärandet har ungarna inga problem att koncentrera sig, men däremot är de omöjliga att nå om de inte får ut något av det som lärs ut.

För att lyckas måste vi börja organisera från gräsrotsnivå istället för toppstyrt. Mänskligheten byggde institutioner för att lösa problem vilket har varit funktionellt i perioder, men nu har vi ändrat perspektiv. I vissa fall går det till exempel att lära sig mer av att spela dataspel än att gå i skolan.

– Räddningstjänsten ligger före när det gäller att ta socialt ansvar i utsatta förorter men jag tror att de kommer att ha jätteproblem när det gäller den förebyggande delen, säger Martin Börjesson. Folk är ointresserade av att ta emot tips och råd och föredrar att lära av varandra istället. Räddningstjänsten, liksom alla andra organisationer, måste ta vara på den innovationskraft som finns därute. Sedan kan man tillhandahålla verktygen och agera informations-/kunskapsmäklare.

Här har räddningstjänsten ett enormt försprång, menar Martin Börjesson, eftersom de genom sitt arbete redan är duktiga på att handskas med kaos, vilket är precis vad som kommer att inträffa. I framtiden gäller det att även kunna hantera de politiska, sociala och ekonomiska dimensionerna vid en brand.

– Förtroendet för institutioner kommer att förändras. För räddningstjänsten kommer det att påverka på två plan – medborgarna kommer att ha en annan syn på hur de ska agera och den egna personalen kommer att se annorlunda ut och vara svårare att styra. Räddningstjänsten kommer att få fler externa problem på grund av hur medborgarna beter sig.

»Big data«, eller stordata, är ett begrepp inom it som syftar på de gigantiska mängder data, terabyte och petabyte som produceras inom den globala webben. Med hjälp av stordata går det att göra förutsägelser och se hur saker hänger ihop.

– Räddningstjänsten skulle kunna använda sig av stordata för att fördela resurser, göra analyser och förutse var det är störst risk för bränder just nu, säger Martin Börjesson. Räddningstjänsten representerar samhället på fler sätt än man tror och har alla förutsättningar att bli en socialt delaktig komponent i framtiden.

»Att anställa en 80-talist är som att anställa ett helt nätverk

Nummer 4—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2012.