Annons

Du är här

När födkroken brinner

Publicerad2 december 2011  Text Karin Wandrell

Industri

På en liten ort med en dominerande industri kan en brand bli ödesdiger, inte bara för verksamheten i sig utan för hela samhället.

En brand i en industri på en liten ort kan få efterverkningar som sträcker sig långt utanför fabriksgrindarna. Förlorade arbetstillfällen kan i förlängningen leda till minskade skatteintäkter och avfolkade kommuner.

Morgan Palmquist, brandmästare på Karlstadsregionens räddningstjänstförbund och RVR-ledare (restvärderäddning), menar att det är viktigt att arbetet kan fortgå efter en brand och att RVR ofta spelar en stor roll i detta.

I Storfors kommun utbröt en stor brand 2009 på ett av ortens största företag Structo Hydraulic, Europas ledande tillverkare av rör för hydraulikindustrin. Branden startade i en tillbyggd kontorsdel som delvis förstördes och verkstadsdelen blev rök- och sotskadad. Produktionen kunde dock komma igång igen redan efter ett par dagar.

Drygt en månad senare, den 29 december, bröt en ny brand ut, denna gång mitt i produktionslokalen. Branden startade och begränsades till ett oljekar, men nästan hela lokalen blev rökfylld och nersotad vilket ledde till att produktionen stod still.

– Structo är kommunens största privata arbetsgivare. De hade tidigare varit tvungna att friställa personal, men hade nu planer på att återanställa igen efter det att orderböckerna börjat fyllas på, berättar Morgan som blev inkopplad en timme efter det att räddningstjänsten hade larmats till platsen halv fyra på morgonen.

Anlagd brand

Morgans första bedömning var att saneringsarbetet skulle ta minst ett par månader även om de sanerade dygnet runt.

– Företagsledningen sa att om de inte kom igång igen inom ett par veckor skulle de förlora alla sina kunder och bli tvungna att lägga ner hela verksamheten. Inom ett dygn hade vi kallat in ett hundratal entreprenörer som påbörjade saneringen.

Morgan hjälpte till med koordineringen vilket gav produktionsansvarige på företaget tid att arbeta med kunderna och försäkra dem om att de skulle få sina leveranser.

– Stämningen på orten var väldigt engagerad. Alla slöt upp kring företaget och hjälptes åt. Det blev hela Storfors problem eftersom det handlade om allas framtid.

Det fanns klara indikationer på att branden var anlagd och en tidigare anställd på Structo anhölls och krävdes på 57 miljoner kronor i skadestånd. Mannen friades senare helt av tingsrätten.

– Produktionschefen på Structo återkopplade senare till mig och sa att det de satt mest värde på var de tips och råd de fick om hur företaget skulle organisera efter branden och hur de skulle agera för att inte tappa tid, säger Morgan. Hans råd till andra som hamnar i en liknande situation är att lyssna på vad de med erfarenhet har att säga, stänga av allt som har med prestige att göra och inte tro att själv är bäste dräng.

Företaget Structo lever fortfarande kvar och fortsätter att leverera sina hydrualikrör till nöjda kunder.

Kalla in hjälp i tid

En annan händelse inträffade i somras då en brand utbröt på Rottneros bruk i en mindre ort i Värmland. Räddningsledaren insåg behovet av restvärdesåtgärder, men valde att inte kalla in RVR-ledare då delar av företagsledningen fanns på plats och ansåg att de kunde sköta situationen själva. Räddningsledarens uttalande i lokalpressen efter branden löd: »Det brinner så här ofta, men inte så här allvarligt!«

– Att vara brandbefäl ska innebära positivt lärande hela yrkeslivet, genom att ta till vara sina erfarenheter. Tyvärr kan detta lärande också vara negativt för säkerheten då det kan innebära att man gör som man alltid gjort, vilket inte behöver betyda att man gjort rätt, säger Morgan. Det brukade ju brinna så här ofta, men inte så här allvarligt.

Saneringsbolagen saknade styrning när de kom till platsen och försäkringsbolagets bedömning var att saneringen försenades med nästan två dygn med miljonkostnader som följd. Tre månader efter branden tvingades företaget varsla 25 av de 125 anställda på grund av ett tidigare produktionsstopp på två veckor efter branden. Hur stor påverkan branden hade på varslen vet Morgan inte.

Tänk efter före

Morgan menar att ansvariga har svårt att ta till sig och förstå när räddningstjänsten kommer och målar med svarta penseln och föreslår åtgärder som kostar pengar.

– De kommersiella intressena är väldigt starka. Varje stort företag har en krisorganisation, men tilltron till att räddningstjänsten löser allt när det gäller brand är ändå väldigt stark. De tänker inte på att när vi kommer är skadan redan ett faktum. Det är först efter branden det verkliga arbetet tar vid, att begränsa dyra stilleståndskostnader och försöka bidra till att företaget ska överleva. Hade de haft hela kunskapen innan hade många kanske valt att göra på ett annat sätt.

Hans råd till företag är att alltid fundera över var den sårbaraste punkten i verksamheten finns, vad som är det värsta som kan hända och planera för detta.

– Om jag får en skada efter en mindre brand, vad gör jag då? Vilka åtgärder ska vidtas? Det är företaget självt som kan sin verksamhet bäst och även en liten brand kan ge stora skador. Det handlar inte bara om elden utan också om röken.

Skulle branden leda till produktionsstopp gäller det att ta hjälp av andra. Den funktionen har en RVR-ledare som med sina kontakter kan bidra till att begränsa skadorna och kunna komma igång med verksamheten så snart som möjligt.

– Vi kan starta upp och leda saneringsarbetet och kalla in entreprenörer så att produktionsledaren frigörs för att säkra kundkontakten.

Proaktiv samverkan

Kommunerna förstår bäst själva vad förlorade arbetstillfällen innebär för orten. Morgan uppmuntrar en dialog med räddningstjänsten för att stötta företagen i deras brandskyddsarbete, tänka igenom riskscenarier och diskutera tillsammans på ett konstruktivt sätt. Räddningstjänsten ska tillvarata kommunernas intressen och finnas till för kommuninvånarna och eventuella förlorade arbetstillfällen är definitivt ett kommunalt intresse. Med rätt åtgärder kan sådant elimineras.

– Det gäller inte bara storföretag. I en liten kommun är även småföretag med 10–15 anställda viktiga för ortens arbetsliv. En brist i små kommuner är att det ofta finns ett starkt nätverk vilket ibland kan göra att de är ovilliga att ta in hjälp utifrån eftersom de tror att de kan klara det på egen hand, säger Morgan.

Kort sagt – företagen vet var verksamheterna är sårbara, kommunen vet vad arbetstillfällena betyder och räddningstjänsten vet vilka möjligheter och verktyg de kan bidra med.

– Därför är det viktigt att träffas från alla tre håll för att analysera och diskutera

kring vad som kan hända om olyckan är framme. Det är alltid bra att ha en strategi att falla tillbaka på om något inträffar. Både kommun och företag måste vara medvetna om räddningstjänstens begränsningar och vidta åtgärder utifrån detta.

Morgan menar att det är viktigt att satsa på proaktiv samverkan och våga ta kontakt med varandra.

– Det är oerhört viktigt med denna typ av dialog. Allt hänger ihop! Även om alla inte tycker samma sak tydliggörs mycket genom diskussioner. De gör att vi kan tänka om och se över resurserna för att nyttja dem bäst.

»Varje stort företag har en krisorganisation, men tilltron till att räddningstjänsten löser allt när det gäller brand är ändå väldigt stark. De tänker inte på att när vi kommer är skadan redan ett faktum

Nummer 7—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 7—2011.