Annons

Du är här

Den insatsrapport som räddningstjänsten skriver är en viktig offentlig handling.

Viktig källa till kunskap

Publicerad31 oktober 2011  Text Karin Wandrell

Räddningstjänst

Räddningstjänstens insatsrapporter är viktiga ur flera hänseenden. Dels ger de ett statistiskt underlag om vilka olyckor som inträffar och dels är de en dokumentation av den myndighetsutövning och de åtgärder räddningstjänsten vidtagit vid en händelse.

Dagens insatsrapporter har sitt ursprung i den statistikinsamling på nationell nivå som dåvarande Räddningsverket drog igång 1996. Insamlingen av den kommunala räddningstjänstens insatsrapporter är en viktig del i arbetet med att ge en samlad bild av olycksutvecklingen i Sverige. Data från de cirka 100 000 räddningsinsatser som görs varje år samlas in, analyseras och presenteras på olika sätt av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, bland annat genom informationssystemet IDA.

– En aspekt som lätt glöms bort i sammanhanget är att insatsrapporten också är en dokumentation av räddningstjänstens myndighetsutövning, men det system som idag används för att fylla i insatsrapporter stödjer inte riktigt den delen, säger Max Ekberg, brandingenjör, Södertörns brandförsvarsförbund.

Vissa uppgifter ska enligt lag dokumenteras vid insatser, till exempel beslut kopplade till lagen om skydd mot olyckor och information om när insatsen avbryts och att ägare och nyttjanderättshavare har fått information om detta.

– Eftersom den kommunala räddningstjänsten är en offentlig förvaltning blir insatsrapporten en offentlig handling och drabbade eller andra kan begära ut uppgifter i efterhand, säger Max. Därför bör insatsrapporten vara skriven och framför allt presenterad på ett sådant sätt att andra förstår vad som har inträffat och kan ta till sig de beslut som fattats och hur räddningstjänsten agerat.

Ordet myndighetsutövning har idagligt tal fått en viss negativ klang, men vid en räddningsinsats brukar besluten allt som oftast upplevas som att de är till fördel för de som berörs.

– Men de är ändå i formell mening myndighetsbeslut där den enskildes rättigheter eller integritet inskränks på ett eller annat sätt när räddningsledaren till exempel tar beslut om att spärra av vissa områden eller tvingar människor att lämna sina hem. Därför är det viktigt att precisera och dokumentera det som sker, menar Max.

Viktigt informationsunderlag

Andra aktörer, som till exempel försäkringsbolag och polis, kan också vilja veta hur räddningstjänsten agerat i vissa situationer. Insatsen kan också behöva följas upp ur ett rätts- eller arbetsmiljöperspektiv.

Ur ett statistiskt perspektiv är tanken att samhället ska lära av inträffade händelser för att bli bättre på att hantera och förebygga liknande situationer i framtiden.

– När det gäller erfarenhetsåterkoppling är det bra att försöka få med så kompletta uppgifter som möjligt för att kunna förstå fenomen bakom olyckor, deras omfattning och hur mycket resurser samhället måste använda för att hantera olyckor. Det gör att det går att hitta trender eller målgrupper att arbeta med för att undvika liknande händelser samt underlag för att förbättra och effektivisera räddningsinsatserna.

Översyn på gång

Max menar att det idagens insatsrapport ska samlas in relativt mycket information om inträffade händelser och genomförd räddningsinsats, men att det inte nödvändigtvis är rätt information.

– På grund av de många uppgifter som ska registreras vid varje enskild insats så finns det en risk för att alla uppgifter inte registreras på rätt sätt. Med en sund gallring idagens rapport skulle man förmodligen höja motivationen att fylla i korrekta uppgifter och förbättra kvalitén på informationen. Dessutom behövs uppgifter som dagens insatsrapport inte täcker för att vi ska kunna få ännu bättre och mer träffsäkra analyser. Till exempel vore det bra med mer information om vilka personer som drabbas och hur de drabbades. Det finns kommuner som kompletterar sina insatsrapporter med sådana uppgifter och detta borde göras på nationell nivå för att öka underlaget.

MSB håller just nu på att göra en översyn av insatsrapporterna och har sammankallat en arbetsgrupp där bland andra Max ingår. Tanken är att se över hur insatsrapporterna ser ut idag och hur de kan vidareutvecklas i framtiden.

Nummer 6—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2011.