Annons

Du är här

En del i Zamzynz är att brandincidenter inom hela samarbetsområdet anmäls på ett särskilt nummer, som kopplas till SOS Alarm.

ZamZynZ fokuserar på samarbete

Publicerad24 oktober 2011  Text Klara Möller Norén

Skola

Under hösten och vintern 2007–2008 inträffade flera anlagda bränder i Jämtlands län med totalskador på tre byggnader i skolmiljö som allvarlig följd. Händelserna triggade igång ett intensivt arbete från flera håll som med tiden kom att utvecklas till Zamzynz.

– Zamzynz är inte ett projekt, betonar Teresia Gustafsson, brandingenjör på Jämtlands Räddningstjänstförbund som representerar länets samtliga räddningstjänster i Zamzynz. Styrkan med Zamzynz ligger i att det är ett arbetssätt som genomsyrar alla de verksamheter som är inblandade i att stoppa anlagda bränder i och omkring skolor.

De olika parterna i Zamzynz är, förutom räddningstjänsterna i Jämtlands län, polisen, länets åtta kommuner och även Länsförsäkringar i länet, som var de som tog den största ekonomiska smällen efter totalskadorna den där vintern när allting började.

– Det är inte en aktör som äger den här frågan, utan olika parter äger olika delar. Det gör samarbete centralt, säger Teresia.

Zamzynz drog igång på allvar under 2009. Utgångspunkterna var dels en stark vilja att verkligen arbeta med frågan, dels en uttalad nolltolerans mot anlagda skolbränder. Teresia beskriver det som att alla ville få en gemensam bild av problematiken, så att de skulle kunna agera samstämmigt.

– Tidigare kanske polisen visste en sak, vi på räddningstjänsten något annat och skolorna satt på ytterligare kunskap, men ingen hade all information. Med sam­arbetssystemet får vi en mer samlad bild, säger Teresia. Det gör att vi kan angripa problemet på ett annat och förhoppningsvis mer effektivt sätt.

Bygger på tre grundpelare

Zamzynz bygger på tre grundpelare. Den första är incidentrapporteringen, som styrts till att gå via ett och samma telefonnummer i hela Jämtland. Vem som helst kan anmäla en brandicident genom att ringa detta nummer och kopplas då till SOS Alarm som ställer en rad rutinfrågor. SOS Alarm rapporterar därefter till en utsedd kontaktperson i kommunen som ärendet gäller. Det kan vara kommunens säkerhetssamordnare eller en rektor; varje kommun har själv utsett sin representant. Kontaktpersonen återkopplar i sin tur till den som anmält och kollar av vad som hänt och vad som gjorts och fattar i samråd med skolan beslut om hur ärendet ska tas vidare med till exempel polis eller räddningstjänst. 

Den andra delen är att räddningstjänsten kallas in när socialtjänsten har ett ärende som rör en anlagd brand.

– Vi sitter med kanske 15–20 minuter under socialtjänstens möte och berättar om konsekvenser av brand, förklarar Teresia. Vi agerar inte socialtjänst, men är med som inbjudna.

Den tredje grundpelaren som Zamzynz vilar på är skolornas möjlighet till punktinsatser. Det kan till exempel handla om organisatoriska och tekniska bitar, som att larm ses över och att lättantändliga objekt som papperskorgar placeras om, eller om utbildning och undervisning.

På väg mot förebyggande

– Mycket av det vi gör nu är ju reaktivt,­ säger Teresia. Vi agerar först när det händer något och det är en svaghet. Men på sikt ska vi börja arbeta mer förebyggande, det tänket finns redan och vi är på gång att närma oss ett förebyggande arbetssätt.

Hon framhåller hur väl samarbetet har fungerat så här långt. Policyn inom Zamzynz är att alla bränder med öppen låga ska polisanmälas, vilket också efterlevs i hög utsträckning.

– Polisanmälan är ett viktigt steg, bland annat för att det är ett av sätten som ­socialtjänsten kopplas in på, påpekar Teresia.

Dessutom innebär de nya rutinerna för att anmäla bränder att även mindre incidenter uppmärksammas. Det är ett mindre, enklare steg som gett stor effekt. Alla kan ringa in och rapportera och det märks tydligt att rapporteringen sker dygnet runt.

– Det kan till exempel vara fritidspersonal som upptäcker ett brännmärke när de stänger för dagen, eller en städpatrull som uppmärksammat något nattetid, berättar Teresia.

I det förebyggande arbetet som Zamzynz strävar efter är teknik en viktig del. Belysning med rörelsedetektorer håller gärningsmän borta, det är inte lika kul att krossa ­rutor om man riskerar att bli upptäckt.

– Rörelseaktiverad belysning har en starkt avskräckande effekt, säger Teresia.

Inget avslut i sikte

Zamzynz har gått från projekt till att bli ett aktivt arbete i hela Jämtlands län.

– Det har verkligen blivit en ständigt närvarande del, menar Teresia. Och så måste det fungera. Anlagda bränder är tyvärr inte ett problem som försvinner av sig självt.

Hon fortsätter med att påpeka att alla inom Zamzynz självklart vill se resultat, men att vägen dit är lång och kräver kontinuerligt arbete.

– Kanske är det så att vårt sätt att arbeta bara fungerar här. Vi är ett ganska litet län med få friskolor. Det tror jag underlättar samarbetet. Samtidigt tror jag verkligen att vi har en del unika förhållningssätt och mycket av det vi gör har visat sig väldigt ­effektivt.

ZamZynZ

Zamzynz är ett samarbete mellan räddningstjänst, polis, kommuner och Länsförsäkringar. Det är ett arbetssätt för att motverka bränder i skolmiljö anlagda av barn och ungdomar.  Namnet anspelar på ordet »samsyn« och Jämtlands länsbokstav Z. Teresia Gustafsson föreläste om Zamzynz under konferensen »Skolan Brinner« som arrangerades av Brandskyddsföreningen den 13–14 oktober.

»Vi sitter med kanske 15–20 minuter under socialtjänstens möte och berättar om konsekvenser av brand.«

Nummer 6—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2011.