Annons

Du är här

Vem tänder på?

Publicerad24 oktober 2011  Text Klara Möller Norén

Skola

Med ett tvärvetenskapligt synsätt och intensivt samarbete mellan olika forskningsdiscipliner ska de anlagda bränderna kartläggas och minska. Det breda forskningsprogrammet »Anlagd brand« leds av Brandforsk med medel från flera olika aktörer, från MSB till försäkrings­bolag. 

Margaret McNamee från SP Brandteknik är teknisk projektledare för den samlade insatsen. Hon ansvarar därmed för de vetenskapliga resultaten och koordineringen av de olika projekten.

– Det unika med den här forskningen är utbyte mellan den tekniska sidan och den beteendevetenskapliga, förklarar Margaret. Vi överbryggar avstånd mellan olika klassiska forskningsmiljöer för att få en så komplett bild som möjligt av problemet.

Stort samhällsproblem

Anlagda bränder kostar samhället över en miljard kronor varje år. Det finns statistik som visar att så många som 40 procent av alla bränder som startar är anlagda. Det motsvarar totalt över 10 000 bränder, eller nära 30 bränder varje dag.

Forskningsprogrammet »Anlagd brand« baseras på en förstudie som genomfördes under 2007. Förstudien kartlade och sammanställde tidigare gjorda studier om anlagd brand som gjorts inom universitet och högskola, polis, räddningstjänst och kommuner. Med det som grund inleddes forskningsprogrammet 2008. Anslaget är brett och programmet ska ta ett samlat grepp kring anlagd brand. Fokus ligger på skolbränder, då en stor del av dessa är anlagda. Genom fokus på skolorna kommer man dessutom åt den grupp som anlägger flest bränder. Fler än hälften av alla anlagda skolbränder startas av ett barn eller en ungdom yngre än 18 år, och ofta startar dessa gärningsmän bränder i och omkring sina skolor.

– Det vi strävar efter är ett helhetsgrepp som kan ge vägledning och rekommendationer för hur man ska agera för att verkligen göra skillnad, säger Margaret. Målsättningen är att vi ska kunna angripa problematiken på bred front.

Delprojekt i samverkan

I den första delen av forskningsprogrammet beviljades fem projekt medel för forskning. Dessa var både tekniska och mer beteendeinriktade, och delresultat från dessa har redovisats båda 2009 och 2010 i seminarier som är öppna för allmänheten. Därefter har fyra nya projekt getts medel. Dessa drog igång under 2010 och ska pågå till och med 2012. Resultaten kommer alltså att kunna presenteras i sin helhet år 2013. Forskningsprojekten inom programmet fungerar fristående, men hela gruppen har också diskussionsmöten som syftar just till att överbrygga avståndet mellan olika forskningsdiscipliner.

Syftet med de inledande projekten har varit att sondera terrängen och lägga en grund för fortsatt arbete. Resultaten från dessa förstudier inkluderar en kartläggning av anlagda bränder, inklusive en förteckning över de vanligaste tändkällorna, en sammanställning av kostnader för anlagda bränder samt en lista över skolors tekniska brister i samband med brand.

– Brandkällorna är viktiga för att de spelar roll för hur en brand utvecklar sig, förklarar Margaret.

Med en karakterisering av tändkällorna kan så kallade dimensionerade bränder utvecklas, som ger vägledning till lämpliga tekniska system för att förhindra brand. De vanligaste tändkällorna är:

  • Skräp utomhus, till exempel trä, löv och papper
  • Föremål utomhus som lådor, möbler och containers
  • Fyrverkeri
  • Brännbara vätskor inom- och utomhus
  • Vätskor som kastas in genom krossade fönster (typ Molotovcocktail)
  • Papperskorgar inomhus

Förstudierna ger också en tidig bild av vilka personer som anlägger bränder.

– Tack vare utbytet mellan den tekniska forskningen och den beteendevetenskapliga kan vi få fram en typologi över den typiska brandanläggaren, och dessutom koppla den till olika typer av byggnader. Förhoppningen är att vi ska kunna se vilken sorts person som kan tänkas anlägga brand i en viss byggnad, förklarar Margaret.

Ensamvargar tänder eld

Bland de avslutade projekt som lagt grunden för utvecklingen av en typologi finns Lennart Strandbergs förstudie för identifiering och behandling av unga brandanläggare. Lennart har en bakgrund på Brandskyddsföreningen och har samlat material till förstudien under lång tid.

– De som anlägger bränder är inte desamma som hamnar i slagsmål eller i kriminella gäng, menar han. Där de senare är extroverta och utagerande är brandanläggare introverta. De tar ut sin ilska och frustration på sig själva eller på döda ting, till exempel genom att anlägga bränder.

Han ser även tendenser till att de som anlägger bränder har svårt för att kommunicera och uttrycka sig. De har en mörk syn på sin egen framtid, parat med dålig självkänsla och självbild. Ofta rör det sig om personer som drar sig undan och håller sig för sig själva, så kallade ensamvargar.

– Branden blir ett sätt att kommunicera för dessa icke-verbala personer, menar Lennart.

Ett problem med profilen är att det kan vara svårt att upptäcka att ungdomar som inte är utagerande bär på konflikter och känner sig problemtyngda. De riskerar att förbli oupptäckta tills någonting verkligen inträffar.

Fortsatt forskning kring typologi

Sven-Åke Lindgren från Göteborgs universitet är forskningsledare för ett projekt kring barn och ungdomar som anlägger brand som inleddes 2009 och pågår fram till mitten av 2012. Ett delprojekt om varför och hur barn/ungdomar anlägger brand drivs av Sara Uhnoo och Hans Ekbrand. De har granskat Brottsförebyggande rådets undersökningar, som gått ut till skolungdomar i femtonårsåldern sedan 1995, och har även bearbetat domar och uppgifter från misstankeregistret som rör unga och brand. Det är den forskningen som ligger till grund för typologin.

– I det här projektet har vi fått fram en typologi som visar på anledningar till anlagda bränder, säger Sven-Åke Lindgren. Med det material vi jobbar med nu kommer vi att kunna få fram eventuella särskiljande drag hos personer som anlägger bränder, jämfört med andra som begår brott.

I typologin ingår vandalisering, vilja att förhindra skolverksamhet, psykiska problem, brand som ett sätt att dölja inbrott och slutligen branden som bieffekt; vilket till exempel kan innebära att det börjar brinna efter att ungdomar smällt av raketer eller smällare.

Inom Sven-Åke Lindgrens forskargrupp ryms också ett avslutat projekt där Micael Björk kartlagt attityder till anlagd brand och särskilt granskat bilbränderna i stadsdelen Backa under 2009 och forskning kring andra upplopp. Han har bland annat kunnat se vissa gemensamma inslag i processen som leder fram till upploppsliknande händelser. Bland dem finns fientliga värdesystem och ett avståndstagande mot det etablerade samhället.

I delstudie tre, som ännu pågår, har Sofia Persson utvärderat olika preventiva åtgärder som genomförts av Göteborgs Räddningstjänst. Det rör sig om allt ifrån konsekvenssamtal hållna av en liten grupp brandmän till större utbildningsinsatser i skolorna, som Häfa 5 (händelsebaserat förebyggande arbete i årskurs fem) som har som mål att nå 4 500 elever årligen.

– Syftet här är att komma fram till vad som verkligen fungerar, vad som ger effekt, förklarar Sven-Åke. Vi ser också mycket på tidigare forskning, även internationell, för att få en bred referensyta.

Gränsytor för samarbete

Sven-Åke Lindgren och hans forskargrupp ska presentera sina slutresultat om ungefär ett år. Under hela projekttiden har hans grupp haft möten med de andra inom Anlagd brand för att utbyta resultat och tips.

– Det finns flera gränsytor för samarbete här, säger Sven-Åke. Att koppla typologin till en brandteknisk dimension är en sak vi experimenterar med, och även i det förebyggande arbetet finns mycket som hänger ihop.

Tvärvetenskapligt kan det till exempel handla om hur larm och andra lösningar påverkar människors attityder och känslor. Ett exempel är kameraövervakning, där det finns en hel del forskning redan. Belysning är en annan del; en teknisk lösning med rörelsestyrda armaturer ger en ökad risk för upptäckt, och det i sin tur gör potentiella gärningsmän mindre benägna att begå brott.

Anlagd brand

Anlagd brand är benämningen på ett brett forskningsprogram som syftar till att långsiktigt påverka utvecklingen av anlagda bränder i samhället. Fyra delprojekt har avslutats och fem drivs nu och fram till och med 2012. Projekten nedan ingår i »Anlagd brand«

Avslutade

  • Social och situationell prevention av Skolbränder – metodutveckling, implementering och utvärdering, Ragnar Andersson, Karlstads universitet
  • Brandstatistik – vad vet vi om anlagd brand, Per Blomqvist, SP
  • Sambandet mellan Räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder – analys av behovet av stöd och vägledning, Patrick Van Hees, LTH
  • Fallstudier – vilka tekniska faktorer spelar roll vid anlagd brand i skolor, Patrick Van Hees, LTH
  • Förstudie till metodutveckling för identifiering och behandling av unga brandanläggare, Lennart Strandberg, Kreafor 

Pågående

  • Barn/ungdomar som anlägger brand – orsaker och motåtgärder, Sven-Åke Lindgren, Göteborgs universitet
  • Anlagda bränder – sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder, Per Olof Hallin, Malmö högskola
  • Teknik- och riskbaserade metoder för att förhindra och begränsa anlagda bränder, Patrick van Hees, LTH
  • Attityder och normer kring anlagda bränder, My Lilja, Högskolan i Gävle

»De som anlägger bränder är inte desamma som hamnar i slagsmål eller i kriminella gäng

Nummer 6—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2011.