Annons

Du är här

I Lund bedrivs bland annat forskning om utrymningsvägar i tunnelbanor.

Lika men ändå så olika

Publicerad5 september 2011  Text Katarina Lagerwall

Utbildning

I Sverige finns det två skolor som utbildar brandingenjörer. Men de har inte samma innehåll. I Lund ligger fokus mer på riskhantering och i Luleå på ledarskap. Något som skapar bredd inom brandområdet, anser utbildningsansvariga.

Den svenska brandingenjörsutbildningen ligger i framkant när det gäller brandskyddsteknik och har ingen motsvarighet internationellt. Ingenjörerna som utbildas i Lund är till och med rankade som de bästa i världen av Arup Fire i Melbourne.

– Det tycker vi förstås är trevligt. Vi har haft vår utbildning i 25 år och har ett gott rykte både i Sverige och utomlands, säger Håkan Frantzich, brandingenjör och docent i brandteknik vid Lunds tekniska högskola, LTH.

Förklaringen till det höga betyget är att Lund tränar sina studenter i analytiskt tänkande för att kunna lösa ett brandtekniskt problem i stället för att som i andra länder bara läsa och tolka föreskrifter. Resultatet blir kompetenta ingenjörer som driver utvecklingen mot ett funktionsbaserat tänkande för brandteknisk dimensionering av byggnader, förklarar Håkan Frantzich.

– Det krävs inte ett kritiskt tänkande på samma sätt för att kunna bygga hus efter brandskyddshandböcker och liknande, som till exempel i USA där man är noga med att följa standarder. I Sverige ligger fokus på vad vi kan uppnå med brandskydd i en byggnad i stället för att fastna i regelmässiga byggnadsregler.

Ytterligare en förklaring är Lunds långa tradition av att utbilda brandingenjörer som har gett tid att bygga upp verksamheten.

– Under de här åren har vi examinerat 660 brandingenjörer. Vi är rätt stolta över detta och Sverige har en ganska hög andel brandingenjör per capita. säger Håkan Frantzich.

Konkurrerar inte

Betydligt nyare är brandingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universtitet, LTU, som startade 2008. En anledning bakom den nya utbildningen var att lättare kunna rekrytera personal inom räddningstjänsten i norr.

– Det är inte meningen att vi ska konkurrera med Lund, säger Monica Olofsson, utbildningsledare vid LTU.

Trots att studenterna får samma titel på de båda utbildningsorterna är kursinnehållet olika. I Lund är inriktningen riskhantering, byggnadstekniskt brandskydd och förebyggande arbete där räddningstjänsten ingår.

– De vi utbildar ska både kunna planera för insatser och själva byggandet. Men vi forskar inte aktivt på räddningstjänsttaktik, däremot på ledningsfrågor i samband med större olyckor och kriser, säger Håkan Frantzich.

– I Luleå har vi fler kurser inom ledarskap eftersom en brandingenjör ofta hamnar i en ledarroll. Vad jag vet har de inget sådant i Lund. Vi utbildar även i byggkonstruktion och materials hållbarhet för att få kännedom om brandsäkerhet och påverkan vid brand i en byggnad. De flesta lärarna här har en byggutbildning i botten. Det är de största skillnaderna, säger Monica Olofsson.

Ett visst samarbete förekommer mellan skolorna, bland annat fördelning av praktikplatser. Man ser ingen anledning till ökad samverkan eller likriktning även om det finns en sådan önskan inom branschen.

– Stöter vi på fler frågor där vi kan tjäna på samverkan kommer vi naturligtvis att göra det, men vi har inte som mål att utbildningarna ska bli identiska, säger Lars Bernspång, huvudutbildningsledare på LTU.

Håkan Frantzich menar att det vore att ta ett jättekliv tillbaka om man införde en standardiserad utbildning. Konkurrensen bidrar i stället till utveckling.

– Vi var inte dummare än att vi tänkte: Hur ska vi bli än bättre när Luleå startade, säger han. Även om vi täcker in olika områden så är vi inte två delar av en kaka. Vi har valt att fokusera på vad vi tycker är viktigt i en brandingenjörsutbildning och Luleå har valt sina kurser och idéer.

Olika forskningsområden

Skillnaden märks även inom forskningen. Lund forskar bland annat om brandförlopp, riskhantering och utrymning vid brand, Luleå om brandspridning och byggkonstruktioners hållfasthet. De metoder som i dag används vid utrymning i byggnader är till exempel framtagna i Lund. Just nu pågår ett forskningsprojekt som syftar till att utforma effektiva utrymningsvägar för tunnelbanetunnlar. Något man även har nytta av när det gäller personsäkerhet i vägtunnlar.

– Vi försöker utforma byggnader som tar hänsyn till människors beteenden. Då gör man rätt saker. Därför har vi nära kopplingar till beteendevetare för att få den delen av den vetenskapliga sidan belagd också, säger Håkan Frantzich.

Luleå håller bland annat på att ta fram ett dataprogram som kan simulera olika brandförlopp och räkna ut brand- och värmespridning i rum. 

– Det har en väldig betydelse var i rummet det brinner. Temperaturen blir olika på olika ställen och om en takbalk blir för mjuk orsakar det ett ras. Efter terrordådet i New York 2001 har det blivit ett jätteintresse för hur mycket värme en balk tål och att hållfastheten måste bli bättre, säger Lars Bernspång.

Skolornas målsättning är dock densamma - att ingenjörerna ska vara med och driva utvecklingen framåt på brandsäkerhetsområdet genom att hitta nya metoder och ny byggteknik i ett allt mer komplext samhälle.

– Det är viktigt att vår utbildning är forskningsanknuten och att vi kan föra ut den i praktisk tillämpning, säger Håkan Frantzich.

Några problem att locka sökanden föreligger inte. Till höstens antagning 2011 hade Lund ungefär 350 sökande till 50 platser, vilket är sex sökande per plats. I Luleå är motsvarande siffra tre sökande per plats till de totalt 30 platserna. Efter examen väntar en god arbetsmarknad, vilket bidrar till populariteten.

– Studenterna får jobb inom ett attraktivt och spännande område. Utvecklingen går fort och de kommer snabbt nära forskningsfronten, säger Håkan Frantzich.

Dessutom är det ett bra betalt arbete. Ingångslönen ligger runt 30 000 kronor i månaden.

Brandingenjör

Utbildningen omfattar 3,5 års studier (210 hp) och leder till en yrkesexamen på grundnivå. Efter examen går det att läsa vidare till räddningsledare och civilingenjör.

Brandingenjörer kan arbeta inom industrin, på försäkringsbolag, inom räddningstjänsten, vid kommunala- och statliga förvaltningar samt som konsulter.

Män är i majoritet men skolorna har som mål att locka till sig fler kvinnor. I Lund är en femtedel av studenterna kvinnor, i Luleå är de 35 procent.

Luleå forskar i

Konstruktionsteknik och byggmaterial- och hållfasthetslära.

Lund forskar i

Riskhantering och brandteknik: hur en brand uppkommer, sprider sig i byggnader och mänskligt beteende, validering av modeller och utrymningsmetodik.

Källor: Saco. LTH, LTU

Nummer 5—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2011.