Annons

Du är här

Sverige får nollvision mot döda i bränder

Publicerad21 januari 2011  Text Katarina Lagerwall

Bostadsbränder

Brandskyddet för enskilda får en nationell nollvision. Målet är att ingen människa ska skadas allvarligt eller omkomma till följd av bostadsbränder i Sverige.

– Det behövs både information och förebyggande arbete för att nå visionen, säger Helena Lindberg, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Varje år omkommer i genomsnitt 120 personer i bränder och de flesta som dör gör det i sina egna hem. Efter branden i Rinkeby 2009, där sju personer dog, fick MSB i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för stöd till enskilda personer. Arbetet har nyligen avslutats och resulterat i att myndigheten nu strävar efter en nollvision när det gäller dödsoffer vid bostadsbränder, på samma sätt som man gör i trafiken.

Handlingsplanen är framtagen i nära samarbete med andra organisationer, myndigheter och räddningstjänsten. Enligt Helena Lindberg är just samverkan och att man samlas kring ett gemensamt budskap en förutsättning för att lyckas. Andra nyckelord som hon lyfter fram är uthållighet och långsiktighet.

–Vi måste se till att man fångar upp den här frågan på alla plan, både nationellt och lokalt, det kan vara i hur man bygger bostäder och utbildar personal. Då kommer det att krävas breda samarbeten och att alla drar sitt strå till stacken, säger hon.

Krävs särskilda åtgärder

I rapporten konstateras att om nuvarande utveckling fortsätter och inga särskilda åtgärder vidtas kommer antalet bostadsbränder förmodligen att öka, vilket innebär att antalet döda kan stiga med drygt en tredjedel till år 2050. För att vända trenden och kunna uppnå en nollvision krävs satsningar inom framförallt tre områden: Kunskap och kommunikation, tekniska lösningar och lokal samverkan. Även forskning som kan förbättra brandskyddet ingår.

–Kunskapen är inte så stor som man tror hos den enskilda individen, men även organisationers kunskap behöver bli bättre och man behöver ta fram nya metoder för att hitta nya smartare varningssystem, säger Helena Lindberg.

Under 2009 inträffade tre bostadsbränder som skördade totalt 15 människoliv. Händelserna är ovanliga men visar på de problem som finns för extra utsatta grupper. Vid den första branden försökte de som omkom att ta sig ut i ett rökfyllt trapphus istället för att stanna kvar i lägenheten där de hade varit säkra. I den andra branden saknades fungerande brandvarnare och familjen omkom av brandröken. Och i den tredje branden kunde de omkomna själva varken ta sig ut eller få tillgång till hjälp på grund av begränsad handlingsförmåga.

Äldre utsatta

Trots att sammanlagt tio barn omkom i två av bränderna är det ovanligt att minderåriga drabbas. De flesta som omkommer är äldre och den gruppen växer. Allra mest utsatta är äldre som vårdas i hemmet och äldre ensamstående män med kopplingar till missbruk. I vissa åldersgrupper har nästan 70 procent av männen som dött vid bränder varit påverkade av alkohol, läkemedel eller droger. Men även personer med invandrarbakgrund är en riskgrupp eftersom de kanske inte fått brandskyddsinformation.

–Vi tror tyvärr att informationen om hur brandskydd fungerar i flerfamiljshus är dåligt känd överlag hos all befolkning. Man ska till exempel inte ge sig ut i ett rökfyllt trapphus utan stänga dörren och stanna i lägenheten. Det har inte betonats tillräckligt och har man dessutom språkproblem blir det ännu svårare ta del av kunskapen, säger Anders Lundberg, brandingenjör och ansvarig handläggare hos MSB.

För att undvika liknande olyckor i framtiden vill myndigheten ha mer riktade insatser på kommunal nivå. Uppsökande verksamhet har visat sig vara effektivt, därför bör räddningstjänsten vara ute mer i bostadsområden för att hjälpa människor med att se över deras brandskydd. I England visar utvärderingar att man sparar ett femtiotal liv om året genom massiva satsningar på hembesök tillsammans med skärpt lagstiftning.

Lokal samverkan krävs

Flera svenska kommuner ligger redan långt framme i det förebyggande arbetet, och vissa tar med brandskyddet i sina biståndsbedömningar. I till exempel Örebro har kommunen satt in brandvarnare och mobila sprinkler hos personer med särskilda behov. Men kommunen kan inte ensam ta ansvar för brandsäkerheten, påpekar MSB. Lokal samverkan med bland andra bostadsbolag och de som arbetar inom vård och omsorg krävs för att kunna sätta in åtgärder. Information kan också spridas av andra än räddningstjänsten.

–Sotare gör två miljoner hembesök varje år och de är en stor potentiell kunskapskanal. Kommuner lägger oftast ut sotning på entreprenörer och kan ställa krav i upphandlingarna på att sotningsföretagen till exempel delar ut broschyrer eller gör en inventering av brandskyddsutrustningen i hemmet, säger Anders Lundberg.

Fastighetsägare har ett tydligt ansvar för brandskydd och här vill MSB se ett ökat kunskapsutbyte.

–Det gäller att få dem med sig och ge dem kunskap så att de kan ta ansvar på ett tillräckligt bra sätt och inte bara göra en tillsyn. Det kan även bestå i att värden ger information till boende, vi har flera broschyrer som de kan beställa, säger Anders Lundberg.

Mer utbildning

Utbildning i brandskyddskunskap till personal inom förskola, skola och hemtjänst, liksom i introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare är annat som föreslås i nollvisionen. MSB vill också att ämnet ska ingå i den ordinarie läroplanen för elever på grund- och gymnasieskolan. Enligt Anders Lundberg är intresset redan idag stort hos lärare som är flitiga användare av det material som finns framtaget.

Inom kommunikationsområdet föreslår MSB en landsomfattande uppslutning för kampanjer om brandsäkerhet tillsammans med branschorganisationer, kommunernas räddningstjänster och Brandskyddsföreningen. Idag genomförs de på ett likartat sätt av de olika aktörerna men utan någon gemensam samordning.

–Om flera enas om samma tidpunkt och ett enat budskap samt stöttar med material får det större genomslagskraft, säger Anders Lundberg.

Behovet av tekniska lösningar för framförallt äldre poängteras. I Boverkets förslag till nya byggregler ställs krav på sprinkler i nybyggen, men det behövs även i befintliga boenden och då i större omfattning i särskilda boenden för äldre. Räddningstjänsten har efterfrågat krav på brandvarnare i alla bostäder. Tillsammans med brandsläckare är de viktiga komponenter för hemmets brandskydd.

Självslocknande cigarretter

Cigaretter orsakar nästan en tredjedel av bostadsbränderna. Här hoppas MSB att den självslocknande cigaretten, som införs så snart ett EU-direktiv börjar gälla, ska ge effekt. Troligen kan de vara i bruk tidigast 2012. Forskning och teknikutveckling för att hitta nya brandvarningssystem står också på agendan.

Mycket av det som redovisas arbetar MSB redan med, andra förslag kräver beslut från regeringen. Den nya nollvisionen är ännu inte antagen på nationell nivå och det är heller inget slutdatum satt när målet ska vara uppnått. Men ett första delmål är att antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minska med minst en tredjedel fram till år 2020.

MSB kommer nu att ta initiativ till att det bildas en nationell samverkansgrupp för statliga myndigheter, branschorganisationer och kommuner.

–En konkret sak vi lyfter fram är att brandsäkerhet inte bara en räddningstjänstfråga. Den gäller allt från den enskilde till att få in det i kommunernas systematiska arbete. Vi behöver ständigt utveckla oss, säger Helena Lindberg, och fortsätter:

–Själva processen med att ta fram strategin har lagt en bra grund för ett brett samarbete.

Nollvisionen för bostadsbränder ingår i ett regeringsuppdrag som MSB kommer att redovisa i sin helhet 1 juni 2011.

Nollvisionen i korthet

  1. Nationella informationskampanjer
  2. Sprida kunskap
  3. Tekniska lösningar

Nummer 1—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2011.