Annons

Du är här

Forskare mot flamskyddsmedel

Publicerad21 januari 2011  Text Karin Wandrell

Forskning

I oktober gick 145 forskare från 22 länder ut med ett gemensamt upprop där de manade till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. I skrivande stund har över 200 forskare från 30 länder skrivit under dokumentet.

Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till dokumentet, har forskat i frågan sedan 1980-talet.

– Det ligger många års arbete bakom när det gäller denna grupp av kemikalier som kallas för POPs (Persistant Organic Pollutants). Till gruppen hör ämnen som PCB och DDT som idag är förbjudna, men det finns en hel grupp bromerade och klorerade ämnen som fortfarande är tillåtna som beter sig likadant.

POPs är till exempel vanligt i isoleringsmaterial i byggnader, möbler och elektronik. Plast som åldras blir ganska bräcklig vilket beror på att ämnena migrerar ut ur materialet och sprider sig via luft och damm. När det gäller till exempel möbler så »läcker« de under hela sin livstid.

– Det tråkiga är att när man väl har lyckats få bort ett skadligt ämne så hoppar industrin bara vidare till nästa med samma egenskaper, säger Åke. Vårt upprop är ovanligt så till vida att vi går ut med att en hel grupp av ämnen ska bort istället för att rikta in oss på något enstaka.

Industrins svar är att det är ovetenskapligt, något Åke bestrider.

– I praktiken gör industrin bara små justeringar av ämnen som alla har samma dåliga egenskaper.

Redan 1981 gjordes det första fyndet av bromerade flamskyddsmedel i en gädda i ån Viskan i Halland. Det visade sig vara textilindustrin i Västergötland som låg bakom. Klorerade flamskyddsmedel hade redan innan aktualiserats som cancerframkallande ämnen i USA.

Farligt för människa och miljö

Åke var under 1990-talet med och byggde upp en databas för att kunna analysera och kvantifiera ämnena i miljön. År 1998 publicerades material som visade att halten av PBDE-ämnen (polybromerade difenyletrar) i bröstmjölken hade stigit drastiskt och att halten av PBDE-ämnen ökade vart femte år.

– Sverige har en av världens äldsta provbanker för bröstmjölk som sträcker sig tillbaka till slutet av 1960-talet. Den tillkom på initiativ av Dr Koidu Norén som gjorde en formidabel insats vilket vi forskare är otroligt glada över.

Åke menar att det finns så mycket dokumenterad kunskap kring dessa ämnen som visar vilka dåliga egenskaper de har att det enda raka är att ta bort dem helt. Bromerade flamskyddsmedel lagras både i människors kroppar och i miljön. Det finns risk för att de kan skada ofödda barn, ha hormonstörande effekter och orsaka cancer.

Vid ett tillfälle i USA råkade ett företag ta fel på kraftfoder (NutriMaster) och PBB, ett bromerat flamskyddsmedel, vilket ledde till att 500 kilo PBB felaktigt sändes ut till bönder i Michigan som beställt kraftfoder. Slutresultatet blev att nästan 10 000 nötdjur, 2 000 grisar, 400 får och två miljoner kycklingar fick nödslaktas. Tidsspannet mellan det att det felaktiga ämnet skickats ut till det att symtomen på förgiftning upptäcktes var tillräckligt långt för att en hel rad mejeriprodukter redan skulle ha hunnit kontamineras och utsätta många människor för en förhöjd risk.

– Den värsta utvecklingen ser vi just i USA. Där används flamskyddsmedel i till exempel amningskuddar och barnvagnar. Befolkningen där har högre halter i sig än i Europa, säger Åke.

Brandskydda på annat sätt

Ett skäl till att använda bromerade flamskyddsmedel är för att på så sätt minska risken för brand.

– För kemikalieindustrin är brom ett billigt ämne och det finns redan metoder för att framställa kemikalierna. Tillverkarna är intresserade av att sälja och ju fler fabrikanter som använder sig av deras produkter desto bättre för dem, säger Åke.

Enligt Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, behövs inte dessa ämnen för att öka brandsäkerheten. Det går lika bra att skydda sig genom att välja rätt material och använda sig av förlåtande system som brandvarnare, brandhandsläckare, spisvakt och sprinkler.

– I Sverige har vi kommit ifrån bromerade ämnen ganska bra men det saknas fortfarande varudeklarationer för till exempel möbler. Som kund är det svårt att veta vad de innehåller. Flamskydd används ofta i stoppningen men det behöver inte vara ett bromerat sådant. Konsumenter har stor makt och måste börja fråga vad saker innehåller för att få till stånd en förändring och det är något som verkar vara på gång.

Bromerade flamskyddsmedel utgör inte mer än cirka 20 procent av alla flamskyddsmedel och det finns ett stort antal ämnen som är ganska harmlösa, särskilt de oorganiska, som kan användas istället.

– När det gäller fosfatester måste vi där?emot skaffa oss mer kunskap innan man kan gå ut och säga att de är okej att använda, menar Åke. Klart är dock att halterna inte stiger i näringskedjan.

Rätt i tiden

Som enskilda substanser kan kemikalierna anses vara relativt ofarliga men frågan är hur farlig en cocktail av hundratals relativt ofarliga kemikalier egentligen är för människan.

– Den positiva utvecklingen är att flera persistenta ämnen minskar och för Sveriges del ser det ganska hyfsat ut. Vi får allt lägre halter av bromerade ämnen, i alla fall av de vi tittar på.

Den forskning kring bromerade och klorerade flamskyddsmedel som inleddes i slutet av 1980-talet involverar en stor mängd människor världen över. Vid ett möte i Kyoto, Japan i april 2010 startade en diskussion om det skulle vara möjligt att tillsammans ta fram ett konsensusdokument kring frågan.

– Den text som skrevs utifrån detta möte bearbetades sedan under juli och augusti. Tillsammans med en forskare från Berkeley kunde så dokumentet presenteras vid en annan konferens i september vid vilket konsensus uppnåddes vilket också gav forskarna som deltog möjlighet att skriva under, berättar Åke.

I oktober publicerades artikeln i den ansedda tidskriften Environmental Health Perspectives tillsammans med en ledare skriven av Åke Bergman och Dr Linda Birnbaum, chef för National Institute of Environmental Health Sciences i USA.

– Allt sammantaget kändes det rätt att gå ut med detta nu. Vårt pressmeddelande plockades upp av 40 dagstidningar i Sverige och i december skickades dokumentet ut till regeringar och myndigheter på både statlig och överstatlig nivå.

Liten reaktion

Än så länge har kemikalieindustrin varit tyst. Enda reaktionen hittills har varit att Cefic, European Chemical Industry Council, har skrivit några rader om uppropet. Åke hoppas att nå ut ännu längre genom brevet till myndigheter och politiker som skickades ut i december.

– Det får inte bli bortglömt igen. Kemikalieindustrin har fått stor makt inom politiken och som ensam forskare är det svårt att bli lyssnad på, men när vi är många som säger ifrån hoppas vi att det ger effekt.

Nummer 1—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2011.