Annons

Du är här

Varför får svenska skolor fortsätta brinna?

Publicerad22 januari 2010  Textmup

Debatt

Lekenskolan, Lomboloskolan, Killebäcksskolan, Gardaskolan, Hovsjöskolan och Torslanda är några exempel på skolor som helt eller nästan helt brunnit ner. Enbart de här sex exemplen kostar nästan en halv miljard kronor att återuppbygga.

Lägg sedan till flera hundra andra skolor som brandskadats under året och vi kan konstatera att det handlar om ytterligare ett par hundra miljoner kronor som bokstavligen gått upp i rök. Helt i onödan. Trots de oerhörda summorna är de förlorade pengarna inte det värsta. Än så länge har vi varit förskonade från svåra personskador men med den frekvens skolorna brinner är det bara en tidsfråga innan det slutar riktigt illa.

I genomsnitt brinner det i en till två skolor varje dag i Sverige. Inget land i världen har dokumenterat fler skolbränder. De allra flesta av dessa bränder anläggs inomhus på dagtid då skolan är full av elever och personal.

Uppfinningsrika brandanläggare

Brandanläggarna använder mer eller mindre uppfinningsrika metoder. Det har visat sig populärt att köra fram avfallskärl till skolbyggnadens fasad och sedan tända eld på innehållet. I låga byggnader med oskyddad takfot är det här en mycket effektiv metod för att starta en brand. Runt jul och nyår är det inte ovanligt att man skickar in fyrverkerier genom krossade fönsterrutor eller helt enkelt tänder på fyrverkerier inomhus. Många eldar »bara« papper men det finns också exempel där man brutit upp delar av taket och hällt ner brännbar vätska och sedan tänt på. Den vanligaste metoden är dock att elda i papperskorgar inne på skoltoaletterna.

Livslånga konsekvenser

Hur man än gått till väga är det ett brott att anlägga bränder. Få unga brandanläggare tänker sig att handlingen kan få livslånga konsekvenser. I de fall brandanläggarna fällts i domstol har påföljderna ofta inneburit väldigt stora skadestånd. Ibland rör det sig om mångmiljonbelopp. Att starta sitt vuxenliv med skulder i den storleken begränsar en ung människa svårt. Till exempel, att inte själv kunna teckna hyreskontrakt och banklån gör det besvärligt att få egen bostad. Det ger också sociala konsekvenser att vara den som aldrig har några pengar. Även om man jobbar är det svårt att få några pengar över eftersom intjänade pengar utöver existensminimum går till att betala av skulden.

För att lösa problemet krävs systematiska åtgärder som spänner över flera kommunala verksamhetsområden och en mängd olika metoder. Allt ifrån ökad vuxennärvaro i skolan till bättre belysning, kameror och värmekänsliga kablar på fasaderna. Skolan, räddningstjänsten och socialtjänsten måste samarbeta. Kommunledningen måste inse vinsterna med att investera i förebyggande åtgärder. Det går att göra någonting. Nu är det bara att bevisa att vi vill!

Susanne Hessler,för projektgruppen Anlagd brand

Nummer 1—2010

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2010.