Annons

Du är här

Oönskad regelpraxis

Publicerad19 september 2008  Textmup

Debatt

Bränder i radhus, vindar och skolor är ett hett debattämne. Vem är syndabock? För en sådan finns det väl? Fusk och fel i reglerna anses vara boven i dramat när det gäller vindar och radhus. Vad gäller skolor ses faktorerna bakom bränderna som det största problemet.

Det finns ett gemensamt drag i de aktuella byggnadstyperna och det är mängden trä, framför allt i slutna takkonstruktioner. Få med räddningstjänstbakgrund förvånas över slutresultatet vid inledningsvis enkla bränder. Brandväggar mellan varje hus ses som en mirakelmedicin, men i många radhusbränder har bristen på avskiljningar inte varit det enda problemet. Trots väggar upp till yttertak har spridning skett via fasad, balkonger och över taket. I skolor har bränder på utsidan snabbt spridit sig upp på vinden, och rumsbränder som snabbt slagits ned har smitit upp på vinden och blivit omöjliga att rå på.

Bygg som förr

Hur vi ska bygga för att begränsa risken för dessa onödiga storskador är inte svårt att föreslå. I det här avseendet var det mycket som faktiskt var bättre förr. I flerbostadshus fick man inte ha ventilerad takfot och vindbjälklaget hade så kallad brandbotten av tegel på ovansidan. Å andra sidan fanns inga vindslägenheter och isoleringen var usel. Radhus existerade knappast men de som fanns var byggda som de »engelska« med tegelväggar, kanske även mellan husen, som brandmur upp över taket. Skolor byggdes i flera plan av tegel och betong.

Varför byggs det då som det gör? Anledningen kan inte vara annat än att det är så vi vill ha det. Se bara hur utvecklingen av byggregler, byggpraxis och forskning har gått åt rakt motsatt håll de senaste decennierna. Införandet av funktionskrav i BBR har i sig inte påverkat detta, däremot att föreskrifterna tillåter bärande stomme av brännbart material i Br1-byggnader och framför allt den statligt finansierade forskningen på brandområdet.

Utveckla forskningen

Många forskningsprojekt syftar till att kunna bygga mer med trä. Visserligen har svagheter påvisats och skyddsåtgärder föreslagits. Men inte ett enda projekt har inriktats på vad som styr utformningen av husen. Finns det en samlad statistik och utvärdering av radhusbränder? Vet vi om alla svaga punkter?

Varför inte satsa på att utveckla incitament till ett ändrat byggande så att brandskyddet blir bättre genom andra materialval och byggmetoder. Räddningsverket och Boverket kan påverka forskningen åt det hållet. Räddningstjänsterna kan genom fler och bättre utredningar och rapporter ge underlag till en mer omfattande kunskapsbank.

Kommunerna bestämmer

Vem bestämmer hur byggnader och områden ska se ut? Till stor del är det kommunerna, som ägare av skol- och förskolebyggnader, som kommunalt bostadsföretag, och som stadsplanerare. Är inte kommunen och räddningstjänsten samma person? För att kunna förändra en stor del av byggnadsbeståndet behövs alltså inga hårdare lagstiftningskrav. Kommunen kan ju själv bestämma hur den ska uppföra sina egna byggnader.

Mattias Sköldebrand och Kjell Fallqvist
Brandkonsulten AB

Nummer 5—2008

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2008.