Annons

Du är här

Unikt samarbete i Dalarna

Publicerad9 september 2005  Text Karin Wandrell

Länsprojektet Riskhantering i Dalarna har tagit fram ett nytt förhållningssätt och en ny modell för riskhantering där alla kommuner i länet deltar. Målet är att minska antalet olyckor, larm och skadade med minst 30 procent fram till år 2008.

För att nå det uppsatta målet satsar Länsprojektet Riskhantering bland annat på att utbilda och informera beslutsfattare och politiker i risk- och säkerhetsarbete, använda en ny modell för riskinventering, IT-stöd för dokumentation och analys och att utveckla gemensamma riktlinjer för olika typer av risker. I dag använder sig alla femton kommuner i Dalarna av riskanalysmetoden som består i att identifiera, analysera, värdera samt eliminera eller reducera befintliga risker. Analysen är utgångspunkten för kommunens riskhantering. Resultatet lagras digitalt i en databas i syfte att skapa en någorlunda gemensam syn på riskerna i samhället.

Varje kommun har en riskhanteringsgrupp vars arbete ska leda fram till en risk- och sårbarhetsanalys. I riskhanteringsgruppen ingår representanter från olika förvaltningar, kraftbolag etc. Räddningstjänstens syn på risker presenteras också i gruppen. Tillsammans diskuterar man sedan de risker som finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. Utifrån dessa diskussioner tar räddningstjänsten fram underlag till politikerna som de i sin tur sedan kan fatta beslut utifrån.

Började redan 1999

Redan 1999 började de då nyblivna brandingenjörerna Johan Hallencreutz och Jonas Röjås fundera kring hur man kunde förbättra kommunens riskarbete. Tillsammans tog de fram en inventerings/riskanalysmodell som Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) och Räddningstjänsten Mora började använda sig av år 2000. Drygt ett år senare gick alla räddningstjänster i Dalarna med.

RDM tog också fram en förstudie där man visade hur ett gemensamt projekt skulle kunna bedrivas med målet att bland annat ge en inblick i de centrala myndigheternas viljeinriktning och rekommendationer när det gällde riskhantering.

Varje kommun bidrar årligen med 3,60 kronor/kommuninvånare för sin delaktighet i projektet. År 2003 hade 905 objekt inventerats avseende LIV. Riskbedömningen bygger på statistik från räddningstjänstens insatser. Riskhanteringsmodulen RiskCore gör det möjligt att välja vilken typ av information man vill plocka fram.

Gemensam standard

Regionala och lokala analysgrupper har bildats som tillsammans ska kvalitetssäkra informationen. Länsstyrelsen låter projektet använda deras kartor och tjänster som ett sätt att visa vad inventeringarna kommit fram till. All känslig information lagras på det interna nätverket. En total kommunal riskanalys leder till handlingsprogram och Länsprojektet Riskhantering ser gärna att deras arbete ligger till grund för nästa generation handlingsprogram.

Nummer 6—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2005.