Annons

Du är här

Sveriges vassaste brandlarm

Publicerad10 maj 2005  Text Inger Wiklund

Sedan Fortifikationsverket tog över förvaltningen av Försvarets fastigheter 1994, råder det ibland en viss förvirring kring vem som ansvarar för vad på F7 – och den nya lagen om skydd mot olyckor har inte direkt gjort det lättare. DyrGriparna som vilar i hangaren vaktas av Sveriges vassaste brandlarm – det är drifttekniker Ulf Fabiansson, dock säker på. När »Fabbe«, någon gång tar sig ledigt från att trimma »deckare« eller sy ihop utrymningsövningar, trivs han bäst fastselad i ett Herkulesflygplan fotograferandes – ja just det – JAS!

På väg till en av Såtenäs tre »markor« får BrandSäkerts utsända för första gången i sitt liv närkontakt med en JAS 39 Gripen. En mycket mäktig upplevelse – som senare väcker en viss hunger efter att se om gamla filmer som »Top Gun« och »Av rätta virket«. Till en början hörs ett dovt buller, som växer till en öronbedövande styrka på ett litet ögonblick, och så alldeles plötsligt materialiserar det sig strax ovanför trädtopparna, planet, för att omedelbart börja krumbukta sig på ett sätt som bara kan betraktas som rena magin, och som är en fröjd att skåda.

– Ja, det är F7:s uppvisningspilot som kör en liten uppvisning för våra thailändska gäster, säger Ulf »Fabbe« Fabiansson , med ett nöjt tonfall.

»Fabbe« är välkänd för de flesta inom branschen som legendarisk brandlarmsspecialist. Han är också en flitigt anlitad och ofta prisbelönt flygfotograf.

Och, 1982 tog Ulf Fabiansson fast anställning som elektriker på flottiljen. Att klura ut vilka slags brandlarm som bäst passar flottiljens olika slags byggnader var - och är fortfarande ett krångligt – men spännande arbete, som håller honom mer sysselsatt än han alltid skulle vilja vara:

– Det här är ett stort område, som en mindre stad faktiskt, med 50 olika objekt anslutna till brandlarmet; hangarer, logement, förläggningar och restauranger. Det händer saker hela tiden och telefonen ringer även under ledig tid. Jag försöker hjälpa de andra jourgubbarna när det är problem med brand- och släckanläggningarna. Det händer ibland att »Häggis« eller jag får åka hit vid märkliga tidpunkter på dygnet.

Femte styrkan

Enligt lag måste alla flygplatser – och F7 räknas som en sådan – ha en egen räddningsstyrka vid start och landning. Insatstid på maximalt nittio sekunder gäller – vilket innebär att den styrkan inte kan åka på brandlarm i den övriga verksamheten. Vi gör en avstickare och åker de drygt två milen till Lidköping, där Räddningstjänsten Västra Skaraborg huserar, och där Räddningschef Fredrik Linusson väntar.

– Tidigare åkte värnpliktiga basräddningsmän på larm, men när försvaret inte fick använda »grå« arbetskraft längre valde man att handla upp basräddningstjänsten – och vi vann upphandlingen. Avtalet med F7 går ut på att vi står med personal, medan F7 håller med station, materiel och egna bilar, berättar han.

Insatsstyrkan är 1+7 – ettan är en militärofficer. Stationen är bemannad 13 timmar varje måndag till fredag. Helger och kvällar gäller beredskap i hemmet, med två timmars inställelsetid. Det här innebär att schemat ser lite annorlunda ut – istället för de vanliga fyra grupperna är de fem här i Lidköping – var femte vecka tjänstgör man på Såtenäs.

– Tre vinner på den nya ordningen; F7, som får välutbildade brandmän till ett bra pris. Brandförsvaret som får in extrapengar. Och så den enskilde brandmannen som också tjänar extra, berättar Fredrik Linusson.

Utbildades

Innan räddningstjänsten kunde ta över verksamheten utbildades de ungefär 40 brandmännen. Alla behövde speciell kunskap om hur brand släcks ombord på de olika flygplanen. Bilarna är annorlunda, och för att kunna köra ambulansen krävs utbildning till bandvagnsförare.

– Även personal från Fortifikationsverket – alla på Fastighetsenheten liksom tillståndsansvariga och delar av flottiljen, har gått kursen Heta arbeten, sticker Ulf Fabiansson emellan med. Han fortsätter:

– Vi har fyra personer som ansvarar för tillstånden. De fyller en mycket viktig funktion, och det har hänt att vi måst ställa in jobb som entreprenörer utifrån kommit för att utföra, för att ingen av dem varit på plats. Det är bra att ha på fötterna – ibland har jag fått ringa hit till stationen – Fredrik och hans kollegor låter så myndiga att det löser problemen.

Inkräktare göre sig icke besvär

Flottiljens samtliga 50 alarm är kopplade till Larm Centralen, »heliga rummet« eller njuren, som Ulf Fabiansson gärna kallar det. Här knyts allt ihop, och här görs indikering och utskrifter. Här finns också sändaren som skickar signaler till SOSAB i Falköping. Reservsystem finns förstås.

– Det är bra med både hängslen och livrem, konstaterar Ulf Fabiansson.

Om Räddningstjänsten larmats möter den tjänstgörande vakten som har tillgång till alla nycklar. Risken för att en icke bemyndigad person ska få tag i en nyckel är i princip obefintlig – om man inte leker med tanken på ett »Mission Impossible«. Men, även Tom Cruises rollkaraktär (eller snarare manusförfattaren) skulle få en och annan sömnlös natt, för att få ihop sceneriet »Ta nyckeln ur Fabbes skåp«. Skåpen är flera till antalet, och det krävs såväl passerkort som kod för att komma in i ett av dem. Identiteten registreras av systemet ända tills nyckeln återlämnas.

Nummer 4—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2005.