Annons

Du är här

Livräddarna - luftens räddande änglar

Publicerad12 april 2005  Text Eva Gärdsmo Petterson

När larmet från SOS Alarm kommer till ambulanshelikopter 998 på basen i Gustavsberg, går det undan. På tre minuter sitter narkosläkaren, narkossköterskan, ambulanssjukvårdaren/navigatören och piloten i den startklara helikoptern. Redo att rädda liv.

Den lördagsförmiddag som BrandSäkert stämt träff med akutteamet känt från TV under namnet Livräddarna, håller sig komradion lugn några timmar.

– Välkomna till livräddarna – the real version, skämtar narkossköterskan i tjänst, Gunilla Nordin . Hon sitter hopkurad i en soffa med en mugg nybryggt kaffe. På bordet står en bukett som en tacksam nödställd skickat sina hjälpare från ovan. Hennes räddningsoverall är på men kängorna, som alltid följer personalen på ambulanshelikoptern, sommar som vinter, står bredvid på golvet.

En viss vana säger hon sig nu ha fått av massmedias intresse för hennes jobb. Det fick hon sedan TV-reporten Fredrik Undevik och fotografen Lennart Peters följt hennes och hennes kollegors arbete under ett och ett halvt års tid. Resultatet blev en serie mycket populära program på bästa SVT-sändningstid.

Nattpersonalen har avlagt sin rapport och teamet som ska ta sig an dagens nödställda har samlats i det uppehållsrum som de hyr av Värmdö Brandstation i Gustavsberg. Under tiden pysslas den »Ferrariröda« helikoptern om ute i hangaren av tekniker Ove Johansson .

Sammansvetsat team

Organisatoriskt har helikopterverksamheten sett olika ut under årens lopp. Nu drivs den gemensamt av Södersjukhusets sektion för ambulansvård och det norskbaserade företaget Lufttransport AB. Det är en samverkan som fungerar bra. Sjukvårdspersonalen är anställd av Södersjukhuset, medan helikoptern och piloterna står under Lufttransports beskydd. Tillsammans är de dock ett väl sammansvetsat team, eller snarare flera sammansvetsade team.

– Vi är alltid fyra i besättningen; läkare, sjuksköterska, ambulanssjukvårdare och pilot. Däremot är det inte alltid just vi fyra som jobbar tillsammans, säger narkosläkare Lennart Johansson . Han serverar de två övriga i dagens team, ambulanssjukvårdaren Mikael Asterkvist och piloten Lennart Olsson var sin kopp kaffe.

– Vi är fem läkare på heltid plus två halvtider, sju sjuksköterskor, fem ambulanssjukvårdare och fem piloter med fastanställning som bemannar »röda kråkan«. Vi känner alla varandra utan och innan. Verksamheten hänger på att vi kan lita på varandra till hundra procent.

Akutteamet är redo att rycka ut dygnet runt, året runt. Men det är endast under de fyra sommarmånaderna som helikoptern bemannas med läkare nattetid.

SOS Alarm larmar

Skulle SOS Alarm skicka ett larm i denna stund, går det till alla i teamet. Det är inte alltid de sitter samlade som nu. Fysträning är till exempel en viktig del i arbetet för att kunna orka alla tunga lyft och besvärliga arbetsställningar. Träningen sköter de själva, mellan utryckningarna. Mest blir det gym, spinningcykel och badminton som finns i lokalerna.

Det första larmet innehåller bara en mycket kortfattad lägesbeskrivning om vad som hänt och var. Om det är möjligt att ta uppdraget kvitterar ambulanssjukvårdaren larmet. Det är bråttom, adrenalinet pumpar igång, men alla vet precis vad de ska göra så det är samtidigt rutin. Efter att ha fått på sig dräkt, hjälm och ryggsäck med akutsjukvårdsmaterial, beger de sig till helikoptern.

Piloten har startat upp motorn. Läkaren och sjuksköterskan spänner fast sig på sina platser bak i helikoptern. Ambulanssjukvårdaren som också är navigatör, sätter sig på vänster sida bredvid piloten. Under tiden har SOS Alarm, via Mobitex, skickat en mer exakt beskrivning av vad det är för typ av händelse de ska ut på. Antal skadade, exakt position och vilka övriga insatser helikopterteamet ska samverka med; markambulanser, polis, sjöräddningen.

– Huvudkriteriet för att larma oss, är att det finns svårt sjuka eller skadade människor som behöver hjälp. Större trafikolyckor eller andra skadeplatser med fler än tre skadade, drunkningstillbud, svårtillgängliga områden eller om ambulans eller akutbil begär dit oss. 70 procent av våra uppdrag är prio 1- larm, förklarar Mikael Asterkvist.

Nummer 3—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2005.