Annons

Du är här

Historiska byggnader bör sprinklas

Publicerad12 april 2005  Text Inger Wiklund

Skräddarsydda automatiska släcksystem i kulturbyggnader – och sprinkler i fler boenden för äldre och funktionshindrade borde vara självklarheter i vårt samhälle. Men, tyvärr värdesätts ofta produktionsmedel och kommersiella lokaler mer än fyrahundra år gamla hus – och människoliv, konstaterar Erik Egardt, brandingenjör vid Räddningsverket.

När en kyrka börjar brinna är orsaken oftast att någon eller några anlagt branden. Är den dessutom anlagd med hjälp av brandfarlig vätska uppkommer snabbt en brand som leder till stora skador om den inte bekämpas mycket snabbt. I kyrkor och andra kulturbyggnader krävs därför ofta objektsanpassade och högkvalitativa släcksystem – att bara jobba med konventionell sprinkler och dimensionera efter riskklasser räcker inte alltid ända fram. Men anpassade lösningar nämns sällan i regelverken. Vilket enligt Erik Egardt, brandingenjör vid Räddningsverket, för med sig att vissa byggnader inte alltid får det skydd de förtjänar. Många skräms även av kostnaderna för en konventionell sprinkleranläggning och har svårt att se vilka alternativ som finns.

– Många ser brandavskiljande väggar som ett alternativ, men frågan är hur stor tillförlitligheten i dessa är. Forskning som genomförts av sintef – Norges motsvarighet till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP – visar att dessa har en tillförlitlighet på mellan 80 och 95 procent. Därför ska vi inte se brandavskiljande väggar som mer pålitliga än robusta släcksystem, säger Erik Egardt, och fortsätter:

– Tyvärr kräver inte försäkringsbolagen skydd av kulturbyggnader. En 1700-tals herrgård till exempel, går inte att få tillbaka i samma skick efter en brand, och är därför sällan försäkrad till ett så högt belopp som det skulle kosta att bygga en likadan. Därför förblir försäkringspremierna låga även fast brandskyddet är sämre än det borde vara.

Barnbarnens byggnader

– Dessutom är det ett konstigt sätt att förvalta ett månghundraårigt kulturarv om vi anser att det kan ersättas av nya hus som liknar gamla. Vi äger inte de här byggnaderna – vi lånar dem av våra barnbarn, understryker Erik Egardt.

Okunskap är en viktig orsak till att kulturbyggnader saknar sprinkler, anser Erik Egardt, och inställningen är ofta att »en sprinkleranläggning sprutar vatten överallt«.

Brandskydd i kulturbyggnader ställer de allra högsta kraven på projektörerna; alla ingrepp måste kunna återställas till ursprungligt skick, och det gäller att tänka på helt andra livslängder, än vad som är brukligt i byggsammanhang.

– I en fyrahundraårig byggnad kan vi ju inte riva ur systemet efter tio år och ersätta det med något bättre – utan de system som sätts in bör kunna uppgraderas när det kommer bättre teknik, påpekar Erik Egardt, och fortsätter:

– En sida av myntet är att tekniken som vi idag benämner »high tech«, kommer folk att skratta sig fördärvade åt om femtio år. Så det gäller att ha ett ödmjukt förhållningssätt.

Nummer 3—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2005.