Annons

Du är här

Allt fler tunnlar byggs - vad sker med brandskyddet?

Publicerad12 april 2005  Text Inger Wiklund

Den heta debatten om brandskyddet i vägtunnlar har fått nytt bränsle på grund av rättegången om dödsbranden i Mont Blanc-tunneln. Samtidigt byggs det tunnlar som aldrig förr. Haukur Ingason deltar i ett nystartat europeiskt samarbetsprojekt som syftar till ett nytt forskningscenter i Europa, där metoder ska undersökas för mätning i tunnlar och andra anläggningar under jord.

– De som kan sprinkler kan inte alltid brandförlopp. Centret kommer att samla ihop rätt folk, som tillsammans kan hitta lösningar på problemen, säger han.

Under de senaste fem åren har Haukur Ingason och Anders Lönnermark ägnat en stor del av sin vakna tid åt att undersöka hur bränder sprids i olika slags tunnlar. Bakgrunden är förstås den serie otäcka olyckor som inträffade – under en i sammanhanget – väldigt kort tidsperiod: 1999 dog 39 människor i branden i Mont Blanctunneln. Detta år mötte 12 personer samma öde i Tauern, Österrike. I S:t Gothardstunneln dog ytterligare 11 personer, 2001.

– Redan branden i engelska kanalen 1996 visade på problematiken med lasten på långtradare, säger Anders Lönnermark, som är civilingenjör med inriktningen teknisk fysik, vid Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut, SP.

Unika försök

Tillsammans med Haukur Ingason, civilingenjör och teknisk doktor i brandteknik, deltog han i ett storskaligt projekt, som pågick i tre och ett halvt år; mellan 2001 och 2004, och som finansierades av svenska myndigheter och av EU. Unika försök genomfördes i Runehamar på den norska västkusten, där det norska vägverket hade en tunnel på 1600 meter över.

– Stora svårsläckta bränder i tunnlar beror ofta på långtradares last. Vi simulerade ett lastbilsflak, byggde ett podium och ställde dit pallar som innehöll en blandning av trä och plast. Här fick vi – som aldrig tidigare, möjligheten att mäta temperaturer, och göra analyser av gaser och strålning, berättar Anders Lönnermark.

– Ingen trodde att margarin och mjöl kunde brinna, men det var precis vad som skedde i Mont Blanc-tunneln. Och det spred sig fort eftersom där fanns många fordon, säger Haukur Ingason.

Kär ägodel blir till hinder

År 2000 miste 155 människor livet i den österrikiska skidorten Kaprun, när en brand uppstod, som spred sig med termisk effekt. Branden berörde egentligen inte det här projektet, men den visar tydligt hur ventilationen påverkar brandgasernas spridning.

– Många sprang uppåt. Men, draget gjorde att brandförloppet accelererade och brandgaserna hann ikapp de utrymmande, förklarar Anders Lönnermark, och fortsätter:

– Man ska om möjligheten ges gå mot vindriktningen i sådana här fall – även om det känns mer »logiskt« att ta sig från lågorna – så att man når frisk luft så fort som möjligt. De som valde detta – och tog sig neråt, bakom branden, klarade sig.

Ett annat problem i tunnlar är att det finns människor som ytterst ogärna lämnar bilen – trots att de faktiskt uppfattar att det brinner i närheten.

– Det har visat sig även i försök, att många väljer att stanna kvar i sin »käraste ägodel«. I verkliga bränder har människor hittats döda i sina bilar – de har inte tagit sig ut i tid, konstaterar Anders Lönnermark.

– Ja, det är den viktigaste delen: hur folk beter sig i sådana situationer. De som agerar snabbt överlever. De som har i ryggmärgen att lyda minsta signal på fara, säger Haukur Ingason.

forskningscenter i Europa. Gruppen ska lägga fram ett förslag på hur det ska se ut, och på en marknadsplan. Deltagarna kommer från institutioner liknande SP i tunnelländerna Holland, Frankrike, Norge, Tyskland och Schweiz. Vart centret kommer att ligga är än så länge inte klart.

Nummer 3—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2005.