Annons

Du är här

Faror lurar i Gudruns spår

Publicerad8 mars 2005  Text Caroline Persson

Stormen Gudrun har hittills krävt 17 dödsfall, orsakat enorma skador på skog och inneburit stora kostnader för företag och privatpersoner. I stormens och strömlöshetens spår ökar risken för brand, och nu talar man också om ett översvämningshot eftersom så mycket av den skyddande skogen fallit

Den 17 januari strax före halv sju på morgonen går larmet till räddningstjänsten i Östra Kronoberg. En villa i Söftesmåla utanför Kvarnamåla står i brand, och grannarna har sett eldslågor komma ut genom fönstret. När räddningstjänsten kommer dit inser man att villan inte kan räddas utan får i stället koncentrera sig på att stoppa risken för spridning. Branden orsakades av en gasolkamin som fattat eld, medan familjen befann sig på annan ort. Det här är ett av många tillbud som inträffat i strömlöshetens spår, och det finns fler exempel:

Villa i Hulared, söder om Ulricehamn

Orsak: Förmodligen har branden startat i pannrummet i samband med eldning av pellets för att värma upp huset igen efter strömavbrottet. Elden spred sig sedan upp genom väggarna i huset. Huset totalförstördes.

Villa i Mullsjöhus utanför Mullsjö

Orsak: Hård eldning i öppna spisen ledde till soteld, då huset var strömlöst efter stormen. Elden kunde snabbt släckas och ingen människa kom till skada.

Villa i Åryd

Orsak: Man eldade i ett gasolkök eftersom man var strömlös. Gasolköket exploderade. Husägaren lyckats ta sig ut ur den brinnande villan.

Roland Nordstedt, brandmästare vid Räddningstjänsten Östra Kronoberg, gjorde veckan efter stormen minst fyra utryckningar enbart i Tingsryds kommun som direkt eller indirekt hade samband med strömavbrotten.

– Folk har börjat elda i öppna spisar som inte använts på länge och som kanske har gamla dåliga konstruktioner. En del eldar också för länge så att närliggande brandfarligt material riskerar att antändas.

– Men det är inte bara öppna spisar som utgör risker också användandet av gasolvärmare och gasolplattor har lett till bränder, säger han.

Nummer 2—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2005.